Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkor och gudstjänst. Kyrkstöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sovande. Hans ämbetsnamn är
— stöt. Med tre väldiga stötar
måste han anmäla sin ankomst och
göra kyrkfolket uppmärksamt pä
kollektbössorna, men sedan ger han
med blott en enda stöt tillkänna sin
närvaro i närheten av varje sovande
åhörare. Vaknar inte en sådan av
knallen, eller inslumrar han strax på
nytt, slår den förfärlige väckaren med
flata handen på ovannämnda sätt. De
båda närmaste grannarne, som efter
den sista stöten ej väcka den sovande,
få erlägga en viss summa i böter.
Under den nu hållna predikan slog
han och stampade beständigt, men
det hjälpte litet eller intet. Det arma
folket, vilket dels var alldeles
utmattat av veckans stränga skördearbete
och av den mycket långa vägen till
kyrkan, dels ock före inträdet i
kyrkan efter gammal vana hade tagit sig
ett glas brännvin — insomnade
ögonblickligen på nytt. Under bönerna
som höllos på predikstolen var den
förfärlige dundraren alldeles stilla.
Jag hade redan glömt honom, och
trött av resan sjönk jag i en slummer
under den tråkiga uppläsningen av
kungörelserna. Mannen blev det
varse och gav med sin stav tätt
bakom mig en så stark, en så barbarisk
stöt, att alla mina lemmar sattes i
skakning, och med svagare nerver
skulle jag ha återkommit med
fallandesot till mitt fädernesland. Ifrån
den dagen insomnade jag aldrig mer
i en svensk kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
