- Project Runeberg -  På prärien. Roman /
129

(1898) [MARC] [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Skål för Republiken då! Den lyckas
åtminstone göra folk så opoetiska som möjligt —
jag är storartadt idélös om dagarna.

Pryhl stöter sitt glas mot hennes.

Vi äro ju midt uppe i att göra historia

— kan ni inte se, att det är hvassare än
poeternas krimskrams? Det här lilla fröken, det är
folkvandringen, sedan kommer renässansen, världens
härligaste renässans.

Adas blick glider leende öfver prärien — denna
öken af ändamålsenlighet och nytta!

Han har bestämdt föresatt sig att »väcka»
henne på något sätt — genom or dl ! Det är så
barnsligt, att det tjusar.

— Pah, après nous — också något att lefva
pä, svarar hon en smula kokett utmanande.

Men Pryhl har börjat gå af och an och kikar
emellanåt in genom dörrens glasruta.

Söndagsmiddagen ätes tidigt och under
tystnad. Man sväljer matbitarna utan hvarken
munterhet eller trefnad.

— Du kom fasligt snart hem från kyrkan
idag, Mattis, anmärker Erik slutligen, då det börjar
värka skrattretande att blott höra slamret af gafflar
och skedar mot porslin.

Matilda blir stickande röd.

På prärien. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:12:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ashprarien/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free