Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindes starka färg hade vikit bort, blicken
blef frånvarande och munnen slöts i allvar.
Snart voro pastorn och fru Hjelm ensamna.
Jublet hade upphört, ängden tonade i kallt
höstljus, en smula sorgset blek glänste himmelen vid
synranden.
— Fru Hjelm — tonen var strikte
affärsmässig: har ni inte lust att läsa andra böcker än
teologiska . . . skönliteratur eller så?
— Anser ni romaner tillåtligt?
— För all del — låt oss inte vara
trång-bröstade. Mycket finns ju som en kristen icke
kan läsa . . . otrosliteraturen . . . och så det
jordbundna, triviala, ja — i lätt, öfverhalkande ton —
låt oss kalla det synd. Balzac, Howells t. ex.
Men allt skönt —
Hvarför talade han? Dessa bleka, ofria ord
voro som en kåpa, de skymde allt det gränslösa,
där hennes själ nyss badat i gyllenhvitt ljus.
Äh, det var smärta, skriande ve att inneslutas af
någonting i världen, bara vara fri, friare än allt,
som nämndes fritt, än fågelns flykt, än alla, alla
fåglars flykt. . . om de så stege ända upp mot
solen . . .
— Ni har gått för långt, ni är blek. — Pastorn
såg brydd och orolig pä henne och stannade. De
voro några villor från Hjelmska huset.
— Kanske, stammade han — att ni önskar . . .
Matilda tog brådskande alla sina paket, hennes
ögon mötte icke hans.
På prärien. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
