Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla krafter, togo upp den ena manande sången
efter den andra och spanade nedåt gängen med
lifiiga blickar.
Men förgäfves. Väckelsemötet tycktes blifva ett
fullständigt fiasko. Pastorn stod nere i kyrkan med
foten på en bänkslä och hymnboken i handen, han
bet sig i läppen, såg trött ut, sökte bibehålla sitt
blida leende, då och då talade han några ord:
— Kommen af kärlek, men förstå n I ej
kärleken, så kommen af fruktan, den iskalla dödens
fruktan, som förlamar edra själar. Sak samma hur,
endast I kommen.
Icke heller detta hjälpte. Ställningen tycktes
outhärdlig med den tomma, hvita altarrundeln, de
väntande bröderna, hela detta lilla haf af
människor så kav lugnt och stilla, att det ej förmådde
drifva stämningsfarkosten en tum framåt. Då
begärde Linde, att åtminstone de, som voro omvända
skulle ställa sig upp, så att någon fläkt måtte
af-bryta denna hemska stiltje.
Folk reste sig — somliga genast, i strålande
triumf, andra tveksamt, här en, där två, tre
bredvid hvarandra.
Då spratt hela församlingen till vid ett barns
höga rop och våldsamma, nästan skriande
snyft-ningar.
— Mamma jag vill gå till Jesus, jag vill gå
till Jesus.
— Ruth, hysch — tyst barn lilla — Ruth!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
