Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Eldsvådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gör det dubbelt nu, då hon varit nära att vålla din
död.»
Pauline suckade, såg på mig och teg.
Från denna stund återsåg jag henne icke mera.
Förskräckelsen, ansträngningen och kölden i
källarhvalfvet, där hon tillbragt natten, bidrogo alla att
öka den sjukdom, hvaraf hon sedan länge lidit. Man
lade henne till sängs, och hon steg aldrig mera upp.
Hostan blef svårare, en häftig feber inställde sig, och
inom ett par veckor var hon död.
Under denna sorgliga tid sysselsatte sig ingen med
mig. Jag tillbragte nätterna ute, trots köld och regn,
och åt, hvad jag kunde träffa på. Då jag slutligen
en dag såg min stackars lilla älskade matmors
likkista bäras ut ur huset och förstod, att hon var borta
för alltid, kunde jag ej längre uthärda att förblifva
på ett ställe, där ingen brydde sig om mig och där
allt var så fullt af sorgliga minnen. Jag beslöt att
lämna trakten för att aldrig återvända.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
