Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raskolnikov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5269
Rasko’lnikov—Ra’tibor.
5270
Rasko’Inikov [ åff]. En av F.
Dostojev-skijs mest kända romaner (1866).
Ra’smussen. I. Lauritz R., f. 1862.
Dansk socialdem. politiker,
försvarsminister i Staunings ministär 1924—26,
upphovsman till ett radikalt förslag om
avrustning. Sedan 1929 är R. i Staunings
andra ministär ånyo försvarsminister.
II. Knud R., f. 1879. Framstående
Grönlandsforskare av dansk-grönländsk
härstamning. R. har
företagit ett
flertal resor och
expeditioner på
Grönland i olika
vetenskapliga och
kulturfrämjande syften
och därvid kommit
i beröring med
samtliga
existerande eskimåstammar.
Han har bl. a.
utgivit Grönland langs
Polhavet (1919),
Myter og Sagn fra
Grönland (1921—25), Snehyttens sange
(1930) samt en samling etnografiska
skildringar på grönländska.
K. RASMUSSEN.
Fotografi.
Rasputin [-po’-] Grigorij J e f i m
o-v i t j, f. 1871, d. 1916. Rysk bonde fr.
Sibirien. R., som saknade boklig bildning,
genomgick 1904 en religiös väckelse,
varefter han under prediko- och pilgrimsresor
vann anseende för helighet. 1907 fick han
tillträde till kejsarhovet, där han så
småningom med sin starkt sensuellt och
hyp-notiskt betonade personlighet förstod att
skaffa sig ett betydande inflytande även
i politiska frågor. På grund av
(obevisade) rykten om att
R. skulle vara tysk
agent och arbeta för
separatfred
bildades under
världskriget inom den
ryska
högaristokratien en
sammansvärjning mot R.,
som i dec. 1916
nedsköts av en furst
Jusupov.
RASPUTIN. Fotografi.
Rast. Sv. namn på Lyco’psis arve’nsis.
Ra’statt [-sjtatt]. Stad i Tyskland i n.
Baden. Är 1714 slöts i R. en betydelsefull
fred mellan Österrike och Frankrike.
Ra’ster. En med korn el. rutnät försedd
glasplatta, som vid många fotografiska
reproduktionsmetoder placeras framför
plåten för att uppdela dess halvtoner i
större el. mindre punkter.
Ra tan. Hamnplats i Västerbottens län
(Bygdeå socken). Vid R. stod en
svenskrysk strid i aug. 1809.
Rate [rejt] (eng.). Bet. andel; kurs,
prissats; i försv. pluralform (ofta med sv.
uttal): rater, fraktsats.
Ra’thenau, Walter, f. 1867, d. 1922.
Tysk statsman, industriledare och
filosofisk skriftställare av judisk börd. R.
spelade både under och efter världskriget en
viktig roll för Tysklands ekonomiska
organiserande och sökte efter kriget såsom
utrikesminister 1922 föra en
utjämnings-politik mot de forna fienderna. Han
lyckas avsluta flera avtal, framför allt i
Ra-pallo med Sovjet-Ryssland. En varm vän
av republiken mördades R. på
föranstaltande av ett nationalistiskt, antisemitiskt
förbund. Sina idéer om samhällslivet
framlade han i filosofiska skrifter, av
vilka den mest berömda är Von kommenden
Dingen (1917, sv. övers. Kommande tider
— kommande ting, 1918).
Ra’thenow. Stad i Tyskland i n.
Preussen (prov. Brandenburg), med betydande
optisk industri. 28 000 inv. (1930).
Ra’thke, Martin Heinrich, f.
1793, d. 1860. Tysk zoolog och anatom,
prof, i Dorpat, som bl. a. utfört viktiga
arbeten rörande ryggradsdjurens
embryologi.
Rathou [-to’], Emilie, f. 1862. Sekr. i
föreningen Vita bandet och red. för dess
tidning med samma namn. R. var den enda
kvinnliga led. i den s. k. första
folkriksdagen 1893.
Ra’tibor (polsk. Raciborz). Industristad
i Tyskland i s. ö. Preussen (prov.
Schle-sien). 49 000 inv. (1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
