- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / X. Paulinus-Sacklén /
5271-5272

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raskolnikov ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5271

Ratifice’ra—Ravel.

5272

Ratifice’ra (lat. ra’tus = giltig, fast
och fa’cere = göra). Bet. stadfästa,
underskriva. — Ratifikati o’n,
stadfäs-telse, särskilt av fördrag, traktat el. dyl.

Ra’tio (lat.). Bet. förnuft; uträkning,
plan. — R. s u f f i’c i e n s, tillräcklig
grund.

Ratio’n (lat. ra’tio = uträkning). Bet.
den mängd foder, som per dag beräknas
för en häst vid armén.

Rationalisering. Se
Taylorsyste-m e t!

Rationali’sm (lat. ra’tio = förnuft).
Filosofisk term, som bet. förnuftsståndpunkt,
förnuftstro; benämning på filosofiska
åsikter, vilka utmärkas av att förnuftet
och tänkandet fattas såsom grundval och
ledande princip för olika företeelser. Inom
kunskapsteorien innebär r., att vi i
förnuftet och tänkandet och dess medfödda
föreställningar och principer ha en
säkrare och överlägsnare kunskapskälla än i
erfarenheten; mots. empirism. Denna
kunskapsteoretiska r. har under
filosofiens historia fått olika utformning.
Representanter äro bl. a. Platon, för
vilken kunskapen om de över sinnevärldens
växlingar höjda idéerna är den sanna
obe-stridbara kunskapen, Cartesius, som
lärde, att förnuftet i sig självt, oberoende
av all erfarenhet äger medfödda idéer och
eviga nödvändiga sanningar, som
förnuftet av sig självt fattar, Spinoza och
L e i b n i z, vilka konsekventare utveckla
vissa tankegångar hos Cartesius, i viss
mån Kant och flera av de efterkantska
filosoferna, bl. dem II e g e 1, hos vilken
den kunskapsteoretiska r. blir metafysisk
och ontologisk, i det att hela
världspro-cessen fattas som en tankeprocess och det
verkliga förklaras i sitt väsen vara
förnuftigt. R. benämnes inom etiken
åskådningar, som anse, att människan äger en
av erfarenheten oberoende, förnuftig
insikt om det goda. R. inom teologien visar
sig i försök att giva religionens mystiska
sidor en förnuftsenlig och naturlig
förklaring. Med r. inom kyrkans historia
förstås av upplysningsfilosofien influerade
strömningar, som under slutet av 1700-

talet och början av 1800-talet sökte
reducera den kristna åskådningen till några få
för den s. k. naturliga religionen
karakteristiska satser av övervägande moraliskt
innehåll om Guds existens, dygdens
nödvändighet o. d. — R a t i o n a 1 i’s t,
anhängare av r. — R a t i o n a 1 i’s t i s k,
hänförande sig till, i enlighet med r. —
R a t i o n e’l 1, förnuftig, ändamålsenlig,
praktisk, lämplig.

Ratione’lla tal. Sammanfattande
beteckning för de tal, som exakt kunna
uttryckas med siffror, alltså hela tal och
bråk. Mots.: irrationella tal.

RatFtte. Se Strutsfåglar!

Ratke (latiniserat Ratichius),
Wolfgang, f. 1571, d. 1635. Tysk
pedagog, vars reformidéer upptogos och vidare
utvecklades av Comenius.

Ra’uch, Christian Daniel, f. 1777,
d. 1857. Tysk skulptör med en ädelt
klassisk stil, skapare av ett flertal utmärkta
monument, statyer och byster.

Rauhe Alb [ra’oo alp]. S. v. delen av
tyska J u r a.

Rauhes Haus [ra’oos ha’os] (tysk.). Bet.
»det vilda huset». Berömd
uppfostringsanstalt utanför Hamburg, grundlagd 1833
av Joh. Hinr. Wichern.

Ra’ukar. Fristående, pelarformiga
partier av kalkstenslager, som träffas särsk.
vid Gotlands kuster och utgöra bevis för
havsvågornas nedbrytande kraft. Jfr
Ab-r a s i o n!

Ra’umo (fin. Rauma). Hamnstad i s. v.
Finland (Åbo och Björneborgs län). 9 000
inv. (1931).

Raus. Församling i Hälsingborg. 12 144
inv. (1932).

Ravaillac [vaja’ck], Frangois, f.
1578, d. 1610. Fransk skolmästare och
munk, Henrik IV :s mördare. — I sv.
språkbruk har uttrycket »gamle R.» fått
bet. skojare, festprisse.

Ravel [-väTl], M a u r i c e, f. 1875.
Fransk tonsättare. I sin fria rytmik och
djärva harmonik står R. närmast Debussy
men är likväl fullt självständig. I sina
pianoverk anknyter R. ofta till 1700-talets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/10/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free