Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saponaria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5579
Sapona’ria—Sardi’n.
5580
ka den mest bekanta är den ostasiatiska
8. sebi’ferum (T algträd), vars f ettrika
frukter användas till ljus- och
tvålberedning.
Sapona’ria. Växtsläkte (fam.
Caryo-phylla’ceve), varav en art, 8. officina’lis
(S å p n e j 1 i k a) är en allmänt odlad
prydnadsväxt. Den innehåller saponin, och
dess rot har därför förr fått användning
i medicinen.
Saponifie’ring, saponifikati o’n
(lat. sa’po = såpa). Detsamma som f ö
r-tvålning.
Saponi’ner (lat. sa’po = såpa). En
grupp kvävefria glykosider, som
förekomma i en mängd olika växter och med
vatten bilda starkt skumbildande lösningar,
som kunna användas i st. f. tvål el. såpa.
Saporo’g el. Alexandrovsk. Stad
i mell. Ukrajna vid Dnjepr, med slussar
och kraftverk, som torde vara de största
i Europa. 56 000 inv. (1926)
Sapota’ceie. Växtfamilj (ordn.
Diospyra’-les) omfattande huvudsakligen tropiska
träd med helbräddade blad och små
blommor i bladvecken. Frukten är bär. Flera
arter ha ätliga frukter och odlas därför i
tropikerna, en del andra lämna guttaperka.
Sa’pporo. Huvudstad på Yezo i Japan.
Handel och industri. Universitet. 169 000
inv. (1930).
Sappö’r (fransk, sape = löpgrav). Bet.
ingenjörssoldat, övad i belägrings- och
skansbyggnadsarbeten.
Saprofy’ter (grek. sapro’s = rutten och
fyto’n = växt). Växt, som lever av döda,
multnande el. ruttnande organiska
ämnen. Helsaprofyter sakna klorofyll
och äro helt hänvisade till denna näring,
medan halvsaprofyter även kunna
assimilera koldioxid. Till de förra höra
alla ej parasitiska svampar och bakterier.
Sara. Abrahams hustru (1 Mos. 12—23
kap.).
S. A. R. A. Förk. för Stockholms
Allmänna Restaurang Aktiebolag.
Sarabande [-ba’nd] (fransk, av sp.
zara-banda). Urspr. en gammal sp.
solo
dans, som i Frankrike ombildades till
pardans i långsamt tempo och tredelad takt.
Sarace’ner (arab.). Medeltida benämning
först på araber, sedan på muhammedaner
i allmänhet.
Saraje’vo el. S e r a j e v o. Stad i s.
Jugoslavien (Bosnien) med halvt turkisk
prägel. S. är ryktbart som skådeplats för
mordet på österr. tronföljaren Frans
Ferdinand och dennes gemål 1914, vilken
händelse gav upphov till den akuta kris, som
i sin tur ledde till världskrigets utbrott.
78 000 inv. (1931).
Saränsk. Huvudstad i M o r d v i n s k a
autonoma området.
Sarasa’te, Pablo Martin Meliton
de, f. 1844, d. 1908. Sp. violinvirtuos,
vilken hörde till sin samtids störste. Under
sina vidsträckta konsertresor i Europa,
Amerika och Orienten gästade han också
Skandinavien. Som kompositör är S.
främst känd för sin nationellt färgade
violinmusik. Led. av Mus. ak.
Sara’tov [-off]. Rysk handelsstad vid
Volga, med universitet och betydande
textilindustri. 215 000 inv. (1926).
Sarauw [sara’o], Georg Fredrik
Ludvig, f. 1862, d. 1928. Dansk-sv.
arkeolog och botanist, intendent vid
Göteborgs museums arkeologiska avdeln.
se-dan 1912.
Sara’wak. Ett till namnet av en inhemsk
raja styrt rike inom Borneos nordliga,
britt, område, med 109 000 kvkm nästan
lika stort som Lappland. De viktigaste
produkterna äro gummi, sagomjöl, peppar
och växtoljor. 600 000 inv. (1929).
Huvudstad : K u c h i n g. Se vidare B o r n e o !
Sardanapa’los. Se Assurbanipal!
SardeTL Se Ansjovis!
Sa’rdes. Huvudstad i det forntida riket
och senare landskapet Lydien i v.
Mindre Asien, under antiken en av
Orientens rikaste städer. Tempel, nekropoler,
stadion och teater m. m. vittna ännu som
ruiner om S:s forna glans.
Sardi’n (Clu’pea pilcha’rdus). En liten
sillart, som förekommer i Medelhavet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
