Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saponaria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5581
Sardi’nien—Saro’niska viken.
5582
längs Europas västkust upp till Engelska
kanalen. Den begagnas mest konserverad.
Sardi’nien. ö i v. Medelhavet, bildande ett
it. landskap, till ytan ngt mindre än
Väs-ternorrlands län. S. är bergigt med toppar
upp till 1 834 m. Slätterna äro till stor
del sumpiga och osunda. Vegetation och
odling äro de för Medelhavsländerna
typiska. S:s primitiva folkkultur har
skildrats av bl. a. Nobelpristagarinnan Grazia
Deledda. Huvudstad: C a g 1 i a r i.
Sardo’nisk. Ordet härstammar från en
växt (Sardonia, troligen en
Ranunculus-art) på Sardinien. Bet. elak, cynisk
grimas, ofta med ett försök till skratt el.
löje.
Sardou [-do’] Victorien, f. 1831, d.
1908. Fransk dramatiker, en skicklig
teaterfäsör, vars talrika, till form och
innehåll mycket olikartade arbeten
framför allt bygga på den sceniska effekten.
Hans mest kända drama torde vara
Ma-dame Sans-Géne (tillsammans med E.
Mo-reau 1893, Sthlm 1895).
Sa’rekfjällen. Sveriges mest utpräglade
fjälltrakt, belägen i n. Lappland mellan
Stora och Lilla Luleälvs källarmar. Inom
S:s område, som är nästan hälften så stort
som Dalsland, ligger själva fjällslätten på
omkr. 1 000 m:s höjd, men över denna
höja sig ett stort antal toppar på omkr.
2 000 m. ö. h., främst Sarektjåkko (2 090
m.). Väldiga jökelfält finnas inom
området, som bildar Sareks
nationalpark.
Sa’reks nationalpark. Skyddat område
s. v. om Stora Sjöfallets nationalpark, i
huvudsak omfattande Sarekfjällen.
Sarjek. Annan namnform för S a r e k.
Sarg (ty. Zarge = ram, infattning). Den
sidovägg som å stråkinstrument med
resonanslåda (ss. violin, gitarr o. a.) förenar
botten och lock.
Sarga’ssohavet. En del av Atlantiska
havet mellan Västindien och Kanarieöarna,
vilken fylles av ofantliga samlingar av
tång, huvudsakligen sargassotång
(Sargassum).
Sarga’ssum. Ett släkte Brunalger
(fam. Fuca’cece), varav ett flertal arter leva
fritt kringsimmande i
Sargassoha-v e t. En del arter uppbäras av luftfyllda
blåsor.
Sargent [sa’djent], John Singe r, f.
1856, d. 1925. Nordamer. målare, främst
verksam i London och Paris. Han var
påverkad av Goya och Manet, och hans
briljanta stil gjorde honom till en firad och
mondän porträttör.
Sa’ri, Ada, konstnärsnamn för J a
d-wiga Szayer, f. 1889. Polsk
operasångerska (koloratursopran), som även gästat
Sverige ett flertal ggr.
Sarka’sm (grek. sarka’zein — av vrede
bita sig i läpparna). Bet. bitande skämt,
stickord. — S a r k a’s t i s k, bitande,
kvickt elak.
Sarkofa’g (grek. sarko’fagos =
köttför-tärande). Urspr. benämning på en
kalksten, av vilken man förfärdigade likkistor
och som ansågs förtära liken. Bet. sedan
en likkista av sten, särskilt en mycket
praktfull sådan.
Sarkom [-kå’m] (grek, sarx = kött).
Elakartad svulst, utgången fr.
bindvävs-celler. S. kan uppkomma överallt i
kroppen. Den växer in i och förstör
närliggande vävnader och organ samt sprider sig
(»sätter metastaser») huvudsakligen på
blodvägarna, mest till levern och lungorna.
S. föranleder kakexi och kraftavfall och
leder slutligen till döden. Behandlingen
består i tidigt avlägsnande av svulsten,
vilket kan ske antingen genom operation el.
med röntgen- el. radiumbehandling. Jfr
Kräfta!
Sarment [sarma’n], Jean, f. 1898.
Fransk dramatisk förf., bl. vars verk
märkas Pécheur d’ombres (1921; Skuggorna,
Sthlm 1923) och Den oemotståndlige (Sthlm
1929).
Sa’ron. Bördig slätt i n. v. Palestina,
sträckande sig utmed Medelhavet fr. Jaffa
till Karmel.
Saro’niska viken. Detsamma som
Aigina-viken. Se A i g i n a!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
