Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spitteler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5925
Spo’ngier—Spovar.
5926
tecknad–––-. På grund av sin natur kan
den ej förekomma som självständigt
versmått och står vanl. i st. f. anapest el.
dak-tyl, varvid versfotens två korta stavelser
sammandragits till en.
Spo’ngier. Se Svampdjur!
Spong-Malmrot, Berit Gustava
Frideborg, f. 1895. Förf., som bl. a.
utgivit diktsamlingen Högsal och örtagård
(1924), novellsamlingarna I östergyllen
(1926) och Kungshuketten (1928),
behandlande huvudsakligen historiska och
moderna östgötamotiv.
Sponta’n (lat. sponta’neus). Bet. frivillig,
uppkommen av sig själv. — Spontan
i-t e’t, omedelbarhet i framträdandet, utan
pådrivande orsaker.
SpontFni [spån-], Gaspar o L u i g i
Pacific o, f. 1774, d. 1851. It.
tonsättare, huvudsakligen verksam i Paris och
Berlin, som skrivit en rad pompösa operor,
bl. vilka märkas La Vestale (1807,
Vesta-len, Sthlm 1823) och Ferdinand Cortez
(1809, Sthlm 1838). Led. av Mus. ak.
Spora’derna. Bet. De spridda öarna; jfr
Cykladerna! 1. Namn på två
ögrupper i Egeiska havet, nämligen dels de till
Grekland hörande Norra
Sporader-n a n. om Eubea, dels de Södra S
pora d e r n a utanför Mindre Asiens kust,
av vilka Kios, Psarä, Samos och Nikaria
tillhöra Grekland men de s. k. T o 1 v ö a
r-n a Italien. 2. Stundom brukad benämning
på en grupp av långt fr. varandra belägna
korallöar i mell. Polynesien omkr.
ekvatorn. Till S., som äro britt., höra Fanning,
Starbuck m. fl. De förnämsta produkterna
äro kopra, fosfat och guano. Befolkningen
är mycket fåtalig, och flera av S. äro
obebodda.
Spora’disk (grek. sporadiko’s = spridd).
Bet. spridd, enstaka uppträdande (här och
där el. då och då).
Spora’ngium el. s p o r g ö m m e. Cell el.
cellsamling, i vilken sporer bildas.
Sporer (grek, spor a’ = säd). Beteckning
för kryptogamernas könlösa, encelliga
fortplantningskroppar. S. bildas antingen
inuti en modercell (s p o r a’ n g i u m) och
kallas då e’n dosporer el. avsnöras på
utsidan av en dylik (e’x o s p o r e r). Ofta
har en och samma växt flera slags s., så
finnas hos vissa ormbunksväxter (t. ex.
Selaginella) dels stora m a’k rosporer,
dels mindre m i’k rosporer, hos många
rostsvampar förekomma dels tjockskaliga
vintersporer, dels tunnskaliga
sommarsporer.
Sporofy’ll (av spor och grek. fy’llon =
blad). De hos vissa ormbunksväxter
förekommande sporbärande blad, som till form
el. storlek avvika fr. de sterila bladen.
Sporofy’t (av spor och fyto’n = växt).
Se Generationsväxling!
Sporogo’n. Den könlösa sporbildande
generationen hos mossorna. Jfr Mossor!
Sporreblomma. Sv. namn på
Linaria-arter.
Sport (eng.). Bet egentl. lek. Se I d r o 11!
Sportler. Se Lösen!
Sporväxter. Detsamma som
kryptogamer.
Spott el. sal i’v. Avsöndringen från
spottkörtlarna i munhålan. S.
innehåller bl. a. det stärkelsespjälkande
enzymet p t y a 1 i n. Den dagliga mängden s.
hos människan uppgår till 1—1% lit.
Spottkörtlar. Körtlar, vilkas uppgift är
att avsöndra spott. Hos människan finnas
tre par s., nämligen
öronspottkört-1 a r n a strax framför örats nedre spets,
underkäkspottkörtlarna och
undertungspottkörtlarna.
Deras verksamhet regleras av särskilda
nerver.
Spottstritar (Cerco’pidce). En grupp
S t r i t a r, vilkas larver leva på växter i
ett spottliknande skum, vanl. kallat
ormspott el. grodspott.
Spovar (Nume’nius). Ett släkte
jämförelsevis stora Snäppor med lång,
nedåt-böjd näbb, spetsiga vingar, långa ben och
tår utan simflikar. Två sv. arter finnas,
nämligen Storspov (Nume’nius
arqua’-tus) och Små s po v (Nume’nius
phce’-opus). Båda äro ovan gråspräckliga, under
ljusare, men småspoven är mindre, har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
