Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. P. Q. R. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5927
S. P. Q. R.—Springmask.
5928
gråvitt band längs hjässan och
förekommer längre norrut än storspoven.
S. P. Q. R. Förk. för lat. Sena’tus
popu-lu’sque roma’nus = romerska senaten och
folket, d. v. s. romerska staten.
Spra’nger, E d u a r d, f. 1882. Tysk
psykolog och pedagog, prof., som
huvudsakligen ägnat sig åt studiet av psykologiska
typer. Bl. hans senare uppmärksammade
arbeten märkes Psychologie des
Jugend-alters (1925, Ungdomsårens psykologi,
1927).
Spray [sprej] (eng.). Bet. sprida. Namn
på en apparat, som användes till att i
finfördelad form utsprida vissa vätskor (eter,
karbolsyra, parfym etc.).
Spree [sjpre]. Flod i Tyskland
(Preussen) med källor i Su deter na och utlopp i
Havel. Längd: 398 km. På en ö i Spree,
Spreeinsel, ligger en av Berlins
äl-sta stadsdelar. S. står genom kanaler i
förbindelse med Oder.
Spreewald [sjpre’valt], Lågt liggande
område vid mell. Spree i n. Tyskland
(Brandenburg), där Spree delar sig i ett
flertal armar, vilka tidvis åstadkomma
översvämningar. En del av befolkningen i
S. är av slavisk stam. Besökt turisttrakt.
Sprengel, Bror David Martin, f.
1880. Förf, av skrifter i
litteraturhistoriska ämnen, t. ex. De nya poeterna (1902)
och Oscar Levertin (1907), samt övers, bl.
a. av Voltaire och Rousseau.
Spre’ngel. I. Christian Konrad
S., f. 1750, d. 1816. Tysk botanist,
blombiologiens grundare. II. H e r m a n n
Johann Philipp S., f. 1834, d. 1906.
Tysk-eng. kemist, bl. a. känd som
uppfinnare av en särskild sorts luftpump.
Sprengtporten. 1. Jakob Magnus
S., f. 1727, d. 1786. Urspr. hatt övergick
S. 1772 till hovpartiet och uppgjorde med
konungen en revolutionsplan, enl. vilken
S. efter en genomförd resning i Finland
med en utvald styrka skulle landstiga i
Sverige och tåga mot Stockholm. S.
lyckades också vinna den finska härens
anslutning men kom på grund av motvind för
sent för att undsätta konungen, som redan
genomfört statskuppen. 2. Georg
(Göran) Magnus S., f. 1740, d. 1819. Den
förres halvbroder, krigare. S. medverkade
vid sin halvbroders revolutionsplaner i
Finland men torde snart därefter ha
börjat umgås med planer på Finlands
frigörelse med rysk hjälp. Sedan han 1786 trätt
i rysk tjänst och deltagit på rysk sida i
1788—90 års krig, uppgjorde han en plan
till kriget 1808—09, efter vars slut han
en kort tid var generalguvernör i Finland.
Spridning. Angående ljusets s. se D i
s-p e r s i o n!
Spring, Walt her Victor, f. 1848,
d. 1911. Belg. kemist, känd för sina
lyckade försök att genom pressning av
metall- el. mineralpulver göra dessa
kompakta.
Springare. Se Delfiner!
Springbock (Antido’rcas marsupia’lis).
En art sydamerikanska Antiloper med
lyrformiga horn och ett långhårigt
hudveck längs ryggsidan.
Spri’nger, Anton Heinrich, f. 1825,
d. 1891. Tysk konsthistoriker, som vunnit
stort anseende genom sina av Hegels
estetik påverkade arbeten. Han har bl. a. förf,
den mycket spridda konsthist. handboken
llandåuch der Kunstgeschichte (1855 och
flera senare uppl.).
Springfield [spri’ngfild]. 1. Industristad
i n. ö. U. S. A. (Massachusetts). 150 000
inv. (1930). 2. Stad i mell. U. S. A. (Ohio),
med betydande maskinindustri och handel.
69 000 inv. (1930). 3. Stad i mell. U. S. A.
(huvudstad i Illinois), med industri och
livlig handel. President A. Lincoln är
begraven i S. 72 000 inv. (1930). 4.
Fabriksstad i mell. U. S. A. (Missouri). 58 000 inv.
(1930).
Springflod, springtid. Se
Tidvatten!
Springkorn. Sv. namn på Impa’tiens
no’li ta’ngere.
Springmask {Oxyu’rus vermicula’ris).
En i människans tjocktarm och ändtarm
levande, 5—15 mm lång Spolmask,
som särskilt förekommer hos barn och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
