Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stinksvamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5999
Stjälk—Stjärnor.
6000
sen av det kvinnliga själslivet. Sv.
författareföreningens ordf, sedan 1931, led. av
Samfundet De Nio.
Stjälk (lat. ca’ulis). Se Stam!
Stjärnan, Rederi a. b. Se R e d e r i a. b.
Stjärnan!
Stjärnandar. Se Astral!
Stjärn-a’nis. Frukterna av det
kinesiska lövträdet Illi’cium ve’rum, vilka
användas som krydda i likör. Trädet är
ständigt grönt, har glatta blad och tillhör
fam. Magnolia’ceoe.
Stjärnbaneret (eng. The starspangled
banner). Namn på U. S. A:s flagga.
Stjärnblomma. Sv. namn på
Stella’ria-arter.
Stjärnbräcka. Sv. namn på den å
fuktiga ställen i fjälltrakter vanliga
Saxi’fra-ga stella’ris.
Stjärndygn. Se Dygn!
Stjärndyrkan. S. har fått större
betydelse egentl. endast hos folk, som en
längre tid av året leva under klar himmel,
t. ex. egyptierna och särskilt babylonierna.
Mest dyrkades planeterna och djurkretsens
stjärnor. Dessa uppfattades med tiden som
ödesmakter över människolivet, och
därigenom uppstod astrologien (se detta
ord!). S. har inom religionshistorien
spelat en underordnad roll, jämförd med
soldyrkan (se detta ord !).
Stjärnfall el. stjärnskott. En
meteors gång genom atmosfären. Jfr M
e-t e o r e r !
Stjärngcssar. En grupp gossar, som vid
tiden omkr. jul fordom gingo fr. hus till
hus och sjöngo Staffansvisan, sången om
jungfru Marias färd till Betlehem, Jesu
födelse och de vise männens gåvor. De
föreställde de »tre» vise männen fr.
österlandet, klädda i vita, fotsida dräkter med rött
skärp, »stjärnkungen», som bar stjärnan,
gjord av genomskinligt papper och med
brinnande ljus inuti, Judas, klädd i avig
skinnpäls och svart pappersmössa i
kägelform, Herodes med långt skägg och hans
»dräng». Antalet deltagande, deras klädsel
och uppgifter samt urvalet av visor växlade
efter olika tider och olika landsändar.
Stjärnhjul. Namn på vanl. cylindriska
kugghjul.
Stjärnhopar. Anhopning av stjärnor i
rymden. I svagare instrument kunna s. lätt
förväxlas med nebulosor. Även de
tätaste el. mest avlägsna s. kunna emellertid
skiljas från dessa på, att de i sina yttre
delar upplösas i enskilda stjärnor och
strukturen dessutom ger vissa hållpunkter. En
del klotfor miga s. ha regelbunden,
rund el. något avlång form och bestå av ett
mycket stort antal stjärnor. De flesta s.
ligga i Vintergatan. Jfr Nebulösa!
Stjärnkammaren (eng. Star chamber).
Namn på en under medeltiden grundad eng.
domstol, som lydde direkt under konungen.
S., som under stuartarna utvecklades till
organ för den kungliga despotismen,
avskaffades 1641.
Stjärnlök. Sv. namn på
Ornitho’galum-arter.
Stjärnmaskar (Gephy’rei). En klass i
havet levande Maskar med långsträckt
kropp utan tydlig segmentering. Flera
arter finnas vid våra kuster.
Stjärnmullvadar {Condylu’ra). Ett
släkte nordamer. Mullvadar med
stjärn-likt ställda hudflikar kring näsborrarna.
Stjärnor. I vidsträcktaste bemärkelse
innefattas i s. såväl planeter och kometer
som fixstjärnor, i inskränkt
bemärkelse menas med stjärnor endast de
sistnämnda, vilka fått sitt namn av att de
i mots. till planeterna
(»vandringsstjärnor-na») ständigt synas inta samma inbördes
läge å himmelsfären. I själva verket röra
sig även de, men förflyttningarna kunna
på grund av avstånden endast konstateras
genom synnerligen noggranna
bestämningar av läget. Detta bestämmes genom olika
slag av astronomiska koordinater, t. ex. 1)
azimut och höjd 2) rektascension och
deklination, el. 3) longitud och latitud (se d.
o.!). Skenbart närbelägna stjärnor ha
sedan urminnes tider sammanförts till ofta
karakteristiska figurer, s. k.
stjärnbilder el. konstellationer, vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
