Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blücher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
BIyvitrio’1—Blå Jungfrun.
830
Blyvitrio’1. Mineraliskt blysulfat (PbSO4).
Bly vitt. Se B 1 y!
Blyättika. Se B 1 yl
Blå. Sv. medeltida stormansätt, särskilt
bekant fr. de inbördes striderna under
konungarna av Folkungaätten.
Blåbandsföreningar. Se
Nykterhetsrörelsen!
Blå blomman (tysk, die blazte Blume). Ett
i tyska folksagor brukligt namn på en ört
med den underbara egenskapen att kunna
uppenbara dolda skatter; hos den
romantiske förf. Novalis sedermera en sinnebild
för den poetiska längtan till det
översinnliga och överhuvud en symbol för romanti
kens dikt och livsåskådning.
Blå brigaden. En av de värvade
fotfolks-brigader, som under 30-åriga kriget
tillhörde den sv. hären i Tyskland och vars
soldater, huvudsakligen tyskar, hade blå rockar.
Den upplöstes 1652.
Blåbär (Vacci’nium myrti’llus). En til
fam. Erica’cece hörande bladfällande dvärg
buske, vanlig över hela Sverige. Bären, som
bl. a. innehålla garvämne, användas
förutom i hushållet även till medicinskt bruk.
I Amerika har man under senare år börjat
odla en del andra blåbärsarter och även
försökt att genom korsningar framställa
nya sorter.
Blå böcker (eng. blue books). I England
namn på officiella handlingar av olika slag,
som i tryck föreläggas parlamentet av
regeringen. Utom England menas med b. b.
blott diplomatiska aktstycken. Motstycken
härtill förekomma även i andra länder, t.
ex. Tysklands grå 1. vita, Frankrikes gula
böcker m. fl.
Blåelse. Blått färgämne, vanl.
ultramarin, som användes för att få gulnade
tvättkläder vita 1. svagt blåa.
Blå grottan. En för sin egenartade skön
het berömd stalaktitgrotta på n. sidan av
ön Capri i Medelhavet, i vilken allt skim
rar i blåa färgtoner, beroende på det in
strömmande ljusets återspegling mot
vattnet.
BLÅ GROTTAN på Capri. Fotografi.
Blågröna alger (Cyanophy’ce(R).
Alggrupp, som utmärkes därav att cellerna
jämte klorofyll innehålla ett blågrönt
färgämne (f y k o c y a n). De äro lågt stående
växter, i regel encelliga, stundom
flercel-liga, tråd-, skiv- eller klumpformade.
Verklig cellkärna saknas; fortplantningen är
uteslutande könlös. B. förekomma på
fuktig jord och i vatten; vissa arter i varma
källor, där de uthärda en temperatur på
ända till 77°. Flera arter ingå i plankton
och kunna uppträda i sådana massor att
de färga vattnet (jfr
Vattenblomning!).
Blåhakesångare (Cyane’cula sue’cica).
Insektätande trastfågel, huvudsakligen
förekommande i fjälltrakterna. B. igenkännes
på en blå fläck på haka och hals med en
rostbrun fläck i mitten. Denna utmärker
dock endast hanen på våren. Eljes finnes
endast den röda fläcken och ett litet blått
band; resten av haka och hals äro vita. I
övrigt är b. grå—gråbrun utom stjärtens
sidopennor, som äro roströda med svart
spets. B. är en god sångare och häckar på
marken. Den är fridlyst.
Blåhallon. Se Rubus!
Blåhammar fjället. Ett berg i v.
Jämtland, vars högsta topp,
Blåhammars-kläppen når 1 164 m. ö. h. — B 1 å h a
m-marstugan, turiststation på
Blåham-marfjället 1 100 m. ö. h.
Blåhägg. Se Amelanchierl
Blå Jungfrun. Se J ungfrun!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
