Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåklint ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Blåklint—Blå Prinsen.
832
Blåklint. Se Centaureal
Blåklocka. Se Campanula!
r
Blåkopiering. Ett förfaringssätt för
framställning av avtryck av på tunt papper 1.
kalkerväv gjorda ritningar. B. tillgår så,
att ett med organiska ferrisalter och rött
blodlutsalt (kaliumferricyanid) indränkt
papper placeras under originalet och
utsät-tes för ljuset. På de belysta ställena
reduceras då ferrisaltet till ferrosalt, som med
blodlutsaltet ger en blå förening,
»turn-bullsblått» 1. ferro-ferricyanid. Teckningen
framstår alltså vit på blå botten. Kopian
fixeras genom skölj ning i vatten.
Blå korset. Benämning på
nykterhetsor-ganisationer. B., som finnas i många
länder, framför allt i de romanska, grundades
i Schweiz av den prot. prästen L. L. Rochat,
1877. Organisationen av b. är till stora
delar efter förebild av Röda korset.
Blåkråkor (Coracii/doe). Fågelfamilj. B.
äro vanligen brokigt färgade och ha en
kraftig, i spetsen krökt näbb. De äro
in-sektätare. Den enda sv. arten är Cora’cias
ga’rrulus, som förekommer i lövskogar upp
till Uppland ehuru mycket sällsynt. Färgen
BLÅKRÅKA. Fotografi.
är ljust blågrön på huvud, hals och
undersida samt ljust kanelbrun på ryggen. Den
är numera fridlyst.
Blåkulla. Enl. folksägnen ett berg, dit
häxorna ridande genom luften begåvo sig,
isynnerhet under skärtorsdagsnatten, för
att där tillsammans med Satan fira en fest,
som varade till påskmorgonen. Namnet B.
sammanhänger troligen med den gamla
föreställningen om de fjärran »blå» bergen
som trollens boningar. B. har förlagts till
bestämda orter inom olika länder, t. ex. i
Sverige till ön Jungfrun i Kalmarsund, i
Tyskland till Blocksberg. Litt.: J.
Sahl-gren: Blåkulla och blåkullafärderna
(1915).
Blåkål. Se Brassica!
Blåland (fsv. ila = blå, svart, mörk).
Fn. namn på Afrika, »de svartas
världsdel», negrernas 1. »blåmännens» land. Jfr
B 1 å m ä n!
Blåmussla (My’tilus edu’lis). B. tillhör
fam. Mytili/dae och är ytterst vanlig vid n.
Atlantens kuster men förekommer även i
Stilla havet. I Östersjön blir den mindre
och förekommer ej så talrikt. Den har två
lika stora skalhälfter av biåsvart färg. B.
användes med fördel som agn; den är också
ätlig.
Blåmän (fsv. tia = blå, svart, mörk). Fn.
namn på negrer. Jfr Blåland!
Blåmärke 1. blodutådring,
blånad. B. uppkommer därigenom, att blod
utträder ur ett blodkärl (hårkärl) i
omgivande vävnader.
Blå Nilen 1. Bahr e 1-A s r a k. Se
Nilen!
Blå Porten 1. Lusthusporten. Ett
på sin tid berömt utvärdshus vid den nu
borttagna, till färgen blå Djurgårdsporten
vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm. Det
öppnades på 1600-talet och ägde bestånd
till 1869, då det nedbrann. Namnet bäres
sedan 1916 av en restaurang vid
Lilje-valchs konsthall på Djurgården.
Blå Prinsen. Populärt namn på prins
Carl, hertig av Västergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
