Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Prokonsuln i förlägenhet. I biskopliga palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
salens med svällande kuddar försedda bronssoffor,
omgiven av slavar, vilka ur flaskor av kristall och
alabaster övergöto hans lemmar med oljor och
parfymer samt förtrogna med frotteringens alla
mysterier fullgjorde dessa med största iver och
ordentlighet.
Den tillfrågade, som dvaldes i badnjutningens
sjunde himmel, svarade blott med ett stånkande
ljud, som uttryckte på en gång stundens vällust
och hans otålighet över att störas i den fulla,
odelade njutningen av sin kroppsliga tillvaro.
Mannen i badlakanet tydde det grymtande
ljudet som ett bifall och fortfor:
– Att Origenes i vissa stycken hyste kätterska
meningar är icke blott min enskilda åsikt, utan
kan jag i detta fall åberopa Epifanios’ vittnesbörd
och flera andras. Atanasios rentvår honom förgäves.
En mor blir icke vit, om han också nio
gånger om dagen toge kallbad, varmbad, svettbad
och läte gnida sig med borste och pimsten av alla
slavar i de här välsignade termerna. Moren är
och förblir svart, lysande och ädle Annæus
Domitius, eller hur?
Ett nytt stånkande och ett otåligt grin till svar.
– Men för att nu återkomma till Atanasios,
fortfor den teologiserande badgästen, så finns väl
ingenting löjligare och tillika oblygare än hans
påstående att kyrkomötet i Nicæa, bedrövligt i
åminnelse, när det antog ordet homousios,
överensstämde med och bekräftade de antiokeniska
fädernas beslut, som förkastade just samma
kätterska ord? Vad gör nu Atanasios för att reda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
