Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
främmande for de Nederrhenska mästarn es glada och liksom
innerligare medfödda konstfärdighet; hvilken, om än i vissa
delar mindre techniskt utdanad, likväl i det helas
sammanstämmande lifsyttring uppenbarar sig såsom mera omedelbart
fluten ur konstens gudomliga källa. Ett nära inbördes
förhållande har säkert ägt rum mellan det Byzantinska måleriet och
det äldsta Tyska; men deröfver hvilar ännu tjock dunkelhet,
åtminstone för mig, som måste se många såväl afgjordt
Byzantinska som afgjordt Nederrhenska målningar, innan jag
häruti vågar stadga min öfvertygelse. Vare sig dermed hur
som helst, nämnda tafla är verkligen himmelskt tänkt och
målad; uttrycket i personernas anleten närmar sig till Raphaels
höga och dock så naturliga idealitet, och den fromma
konst-närns outsägliga idoghet vid utförandet af det minsta, som af
det största, blir angenäm genom de klara färgornas varma glans
på den ståtliga guldgrunden. — Den Nürnbergske ädlingen,
friherre Haller von Hallerstein, har räddat detta
mästerstycke ur glömskan och kanske från förgängelsen. Sjelf
en medlem af den gamla ImhoSska rådsherre-slägten, upptäckte
han vid en skeende omlagning i Sanct Lorenz-kyrkan, denna
åldriga tafla i den Imhoffska slägt-bänken; honom har
konstvännen att tacka, att hon blifvit bevarad, renad och ändtligen
härstädes upphängd. — Och med denna bild lifligt inpreglad i
själen, togo vi afsked från borgen för denna gång, med beslut
att återkomma nästa morgon. Detta löfte fägnade högligen
vår 8nacksamme uppsyningsman, i hvars miner vi läste det
glada hoppet att då kunna utspana våra namn, dem vi, för att
stegra hans putslustiga brännande nyfikenhet, ända hittills
insvept i ett hemlighetsfullt mörker, i trots af alla de utsökta
vändningar och halfva frågor, med hvilka han sökte komma
oss på lifvet
Innan vi lemnade borgens område, fördes vi in i ett af
tornen, der en brunn visas åt alla främlingar såsom en stor
underbarhet, dels för dess djup skull, dels derför att en
folksägn påstår honom vara grafven på Carl den Stores befallning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
