- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
67

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin såsom politiskt-vitter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

vårdare och tolkare. Poemet lyckades att väcka allmän hän*
ryckning. Man tyckte sig ögonskenligt se, huru

Kring Frihets anlet stod en glans af himlaprakt,
Som gaf for döden sjelf ett ädelsint förakt;

och att detta ädla förakt ej hädanefter måtte bortglömmas lika
lätt, som nyss af de långt före sin halshuggning hufvudlösa
generalerne *), uppdrogo de församlade ständerna åt skalden, —
som nu också kallades till ledamot af vetenskaps-akademien, —
utarbetandet af en fullständig Svea Rikes Historia. Ty hvilken
skickligare dertill kunde finnas, än den, som redan, och det i
så prydliga alexandriner, hade i frihetens egen mun lagt ett
sammandrag af fäderneslandets häfder? Till ytterligare
uppmuntran utfástes för detta verk en belöning af tvåtusen
dukater**).

Icke dessmindre blef Dalin sjelf, ungefär vid denna
tidpunkt, mätt på hela riksdags-regeringens herrlighet. Han ville
vara, icke blott med orden, utan på rent allvar, i samma
person republikan och royalist. Ridderskapet och adeln hade han,
i sin tillegnan, helsat med denna — af uppsåt, eller händelse
— nog eftertänkligt uttryckta artighet:

Jag vänder mig till dig, som frihets första stod;
Da har den äran vunnit,
Att städs i dig hon funnit
Sin trygghet och sin nöd.

Att utlåtelsen varit lika profetisk, som historisk, blef snart en
oafvislig upptäckt: ty på «nöd» för friheten vardt ingen brist,
och adeln stod jemväl nu främst i dess beredande. Ingenting
bidrog så mycket, som det nyss så skamligt överståndna krigs-

*) Hvilka dock sedermera, i vårt sista finska krig, erhöllo ännu ett
par medtäflare: den retirerande öfverbefälhafvaren för arméen, och den
kapitulerande öfverbefälhafvaren på Sveaborg. Från dem alla torde likväl
den sistnämnde hafva ryckt stora priset af ömklighetens odödlighet.

**) Mer än hälften kom han aldrig att uppbära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free