Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjörwell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibehåller alltid i svenska bildningens häfder den af Thorild
honom tillerkända minnesvärdhet, att vara crde lärda mödors
Patriark i vårt fädernesland», hvilken «med sina arbeten, med
sitt allmänneliga nit, först har danat oss till en lärd stat,
både inom oss sjelfva och i Europa». Han var ingalunda
något snille; arten af hans granskning kan befinnas alltför
menlös, och i allmänhet mera litteraturhistorisk, än ästhetisL Men
han skulle här blott med orättvisa förtigas: ty han understod
sig, redan under Dalins lifstid, och längre fram under sjelfva
den Kellgrenska Stockholms-Postens envälde, att än här, än der
afvika, så djerft han förmådde, från det herrskande tänkesättets
stråkväg. Hans vidsträckta factiska omsigt och mottagsamhet
ersatte nämligen, till en viss grad, bristen på fullt sjelfständig
omdömeskraft; och äfven för ästhetiska ämnen visade sig denna
mottagsamhet lika .mångsidig. Det är roligt nog att
varseblifva, mellan hans flitigt upprepade vördnadsbetygelser för den
ccgoda smakens» höfdingar, de flerahanda små försöken att inom
vår vitterhets landamären insmuggla underrättelser och satser
af vittert fritänkeri.
Sålunda blef han bland samtida litterära referenter den
förste, och förblef länge den ende, som påkallade
uppmärksamhet för den tyska vitterhetens företeelser och dess med
Klop-stock ny började uppblomstring; ej sällan med varma loford.
Främmande för alla dogmatiska klyftigheter, kunde han, med
sin vänligt allt-omslingande språkkunnighet och boksynthet, platt
icke begripa, hvarför ej de tyska snillena borde tillgodonjuta
lika rätt, som de franska, att i Sverige kännas, läsas, höras.
Stundom utbrast han deröfver i beklagelser; men vanligtvis
beslöjadt eller ironiskt. Så, då han underrättar, i en uppsats om
Hubers franska öfversättning af Gessners Idyller, att samme
Huber ämnade efterhand sträcka sin tolkande åtgärd äfven till
andra tyska skalder, tillägger han: «Detta blifver alltid en
behagelig nyhet för oss här i Sverige, som ej kunna vänja vårt
läckra öra vid tyska språkets hårda eller manliga uttal, och
derföre vänta att läsa de förträffeliga snilleverk, som på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
