- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
221

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Creutz och Gyllenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

Så präktig som diu bildning var.
Jag ser dig der — och ville måla
Med dina fårgor, som ej tåla
Ett nssnadt blad uti din lörans:
Men tårar på min tafla fållas;
Bin sälla hamn bör föreställas
I nöjets och behagens glans.

Gyllenborgs skaldegåfva är, i sitt slag eller sitt mera
romar-vulna lynne, lika verklig, som hans väns: men
visserligen, i sitt hela skådad, mindre lättrörlig, glad och smidig;
mera tankrik än målande, mera didaktisk än lekande, mera
sträng än behagfull. Man har deraf (med Hammarsköld) ansett
sig berättigad till den förmodan, att ^Naturen icke torde hos
honom hafva nedlagt en ovilkorlig kallelse till Skald»; att han
((egentligen genom efterdömet af fru Nordenflycht och Creutz
blifvit lifvad till -att försöka sig såsom sådan», och alltså eljest
kanske aldrig kommit att dermed befatta sig. Ett förnyadt och
sorgfälligan studium af hans verk leder dock snarare till det
påstående, att han var född till ett mellanting af skald och
talare, — ett af dessa mellanväsenden, som äro förmycket talare
för att vara rent skalder, men också förmycket skalder för att
vara endast talare. Han tillhör (så till vida) samma klass, som
t. ex. Pope och Leopold. Äro sådana varelser begåfvade med
stor talent, så kan en utmärkt plats i poesiens häfder visst icke
dem fråntagas. Att skalde-afståndet mellan Creutz och
Gyllenborg är vida mindre, än det numera vanligen antages, visar
sig åskådligast i dennes «Årstider»; en lyrisk betraktelses bilder
af svensk natur och svenska folkseder, bland hvilka särdeles
Vår-qvädet och Sommar-qvädet väl kunna föranleda den
fråga: om Creutz skulle ha diktat dem annorlunda?
Vinter-qvädet, som har samma fägring, röjer dock — i likhet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free