Av Hans Teke hante811@student.liu.se
John Gunnar Håkan Serner föddes i Malmö den 1 september 1933, som andre son till Arvid och Karin Serner. Fadern var lärare och fil.dr., modern var apotekare. Håkan Serner kom som sexåring till Stockholm och blev tidigt faderlös.
Serner fick sin skådespelarutbildning 1952-53 vid Gösta Terserus Teaterskola. Han spelade därefter vid småteatrar som Marsyasteatern, Teatern i Gamla stan och Stockholms skolbarnsteater, innan han engagerades vid Stockholms Stadsteater vid dess start år 1960. Denna teater var han trogen under återstoden av sitt liv, med ett kort uppehåll 1967-68 då han var engagerad vid Norrbottensteatern, bl. a. i dess uppsättning av I väntan på Godot (1968).
Serner kom att tillhöra förgrundsfigurerna vid Stockholms Stadsteater där han genom åren medverkade i dryga fyrtiotalet uppsättningar. Bland dessa kan nämnas Den kaukasiska kritcirkeln (1963), Gullivers resor (1969), Kung Lear (1973), Herr von Hancken (1975) samt Slutspel (1983). I en recension av Två herrars tjänare (1967) skriver Urban Stenström i Svenska Dagbladet:
»Titta på hans [Serners] tunga ögonlock, på hans naturdystra uppsyn, på hans allmänna utstrålning av sinnesfrånvaro. Och lägg märke till hur dessa egenskaper låter kombinera sig med en snabbhet i reflexerna som är i det närmaste cirkusartad. [---] Han gör aldrig något nummer av sina nummer. Aldrig ser man en blick av triumf i hans gudaktiga, melankoliska ansikte. [---] Han befäster sin ställning som sin generations originellaste komiker».
Vid sidan av engagemanget vid teatern medverkade Serner i en lång rad biofilmer, teveserier och radiopjäser. 1976 fick han filmtidskriften Chaplins pris för rollen som exmannen i Johan Bergenstråhles Hallo baby (1976) samt för rollen som polismannen Rönn i Bo Widerbergs Mannen på taket (1976).
1977 tilldelades Serner en Guldbagge, utsedd till bästa manliga skådespelare. Detta för »två märkliga porträtt» i Mannen på taket samt i Jan Troells Bang! (1977), där han gjorde rollen som läroverksläraren Hinder.
Efter sin oförutsedda bortgång i oktober 1984 blev Serner porträtterad av Lars Linder i Dagens Nyheter:
»På något sätt var det alltid honom själv man såg i de många
skiftande roller han gjorde, burleska och tragiska, på film, teve och
teater. Det fanns en tyngd, en sorgsenhet i hans blick som gick som
ett stråk genom allt han gjorde på scenen. [...] Ändå var det nära att
han med sin litet tillspetsade replikkonst och sin fysiska rörlighet
hamnat i ett rollfack som ’krumelur’, lite udda, litet tokig,
och med en förmåga att fälla komiska repliker som om de härrörde ur
ett bottenlöst allvar. [---] Ty de många särpräglade karaktärer som
han gestaltade - utslagna alkoholister, sadistiska tyranner eller
instängda Beckettfigurer - hade alltid en människas ögon. [...] Litet
tunga, litet sorgsna. [...] Hans skådespeleri var, i sig, en lektion i
humanitet.»
Find other Nordic Authors named Serner,
others born in 1933
or deceased in 1984.
Look for more information in
Det Kgl. Bibliotek,
Google (search,
book search),
Hathi Trust,
Internet Archive,
Kansalliskirjasto (catalog,
digi,
metadata),
Kungl. biblioteket (Libris,
tidningar),
Nasjonalbiblioteket (aviser,
bøker,
Oria,
tidsskrifter),
Project Gutenberg,
Yahoo.