Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. »Martha»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyckte mig förstå av vad man sade mig i Guvutu, att
ni skulle vara ensam om plantaget — att ni hade mist
er kompanjon.»
Sheldon böjde på huvudet inför Joan, och när han
sedan talade, hade hon en förnimmelse av att han
stramat till en smula.
»Miss Lackland har sedan dess gått in som delägare
i plantaget. Men låt oss återgå till frågan om de
svarta. Vi kunna inte undvara dem, och för övrigt
skulle de vara er till föga nytta. Ni skulle aldrig
kunna förmå dem att följa er bortom Binu, dit man
har en knapp dagsresa med båt härifrån. Våra
arbetare ä’ från Malaita, och de ä’ rädda för att bli
uppätna. De skulle överge er vid första tillfälle. Från
Binu skulle ni kanske kunna få några som följde er en
dagsresa längre över gräsfälten, men vid första skymten
av en kulle finge ni se dem vända om. De ha inte
heller någon lust för att låta sig ätas.»
»Är det verkligen så illa som ni säger?» frågade von
Blix.
»Det inre av Guadalcanar har aldrig blivit
genomforskat», förklarade Sheldon. »Bushmännen ä’ så
vilda som vildar kunna vara här i världen i våra dagar.
Jag har aldrig sett någon av dem. Och jag har aldrig
träffat en människa som sett någon. De komma
aldrig ner till kusten, men det händer emellanåt att
någon av deras kringströvande skaror låter en eller
annan inföding från kusten hamna i sina magar, om han
har vågat sig för långt inåt landet. Ingen vet något
om dem. De använda inte ens tobak — ha aldrig lärt
sig dess bruk. En österrikisk expedition —
veten-skapsidkare, förstås — kom ett godt stycke inåt busk-
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
