Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. »Martha»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet, innan den höggs i stycken. Monumentet över
dem står flera mil uppåt stranden. En enda man kom
tillbaka till kusten för att berätta vad som händt. Och
nu har ni hört allt vad jag eller någon annan vet om
det inre av Guadalcanar.»
»Men guld — har ni hört något om guld?» frågade
Tudor otåligt.
Sheldon smålog. De bägge sökande slukade ivrigt
varje ord han nu svarade.
»Man kan gå två mil uppåt Balesuna och vaska
smått nedspolat guldgrus ur sanden. Jag har gjort
det ganska ofta. Det finns utan tvivel guld där bakom
i bergen.»
Tudor och von Blix utbytte triumferande ögonkast.
»Gamle Wheatsheafs historia var således sann»,
sade Tudor, och von Blix nickade. »Och om så
Malaita visar sig vara lika givande ...»
Tudor avbröt sig och såg på Joan.
»Det var den gamle strandrövarens historier som .
förmådde oss att fara hit», förklarade han. »Von
Blix gjorde sig till vän med honom och fick veta
hemligheten. » Han vände sig därefter till Sheldon. »Jag
tänker vi ska’ bevisa att vita män ha rannsakat
Gua-dalcanars innandöme långt före den österrikiska
expeditionens tid.»
Sheldon ryckte på axlarna.
»Det ha vi aldrig hört talas om härnere», sade han
lugnt. Sedan vände han sig till von Blix. »De svarta
härifrån skulle ni aldrig kunna använda längre än till
Binu, och jag skall låna er så många ni behöver för
att komma dit. Hur många av ert sällskap följer med,
och hur snart ämnar ni starta? »
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
