Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när skulle hon göra det? — När skulle
de träffas?
Men det var ju vansinnigt, att han gick och
hoppades. Nu hade hon ju icke hört allt och
ändå upptagit det så? Hvad var det hon hade
hört? — Ingenting. Kanske anade hon? Sä
mycket som hon kunde ana af slikt. Och hade
redan upptagit det så!
Skulle han skrifva till henne? — Det gick
inte an. Alma skulle bli tillfrågad, hvarifrån
brefvet var.
Skulle han tala uppriktigt med tant Maria
och be henne laga så, att de fingo råkas? —
Äfven denna plan förkastade han. Tant Maria
var ett barn. Hon skulle icke begripa mer, än
att det var fråga om en hemlig förlofning, och
så skulle hon komma och omfamna och kyssa
dem. Och ställa upp som ett oeftergifligt vilkor,
att herr Bährman och Almas föräldrar invigdes
i hemligheten. Han blef förskräckt vid denna
tanke. En förlofning? Han skulle gå ut och in
i det Dalska huset i egenskap af tillämnad svärson.
Och den nyktra borgerlighetens alla fordringar,
fordringarne pä ett solidt väsen, framtidsutsigter
etc. skulle med ens läggas på honom! På honom!
Men det var ju icke ett framtidshopp han
ville grunda genom ett samtal med Alma. Hopp?
Det hade han kunnat ha i det der ögonblicket
af hänförelse ute pä isen — icke nu. Han ville
blott höra en dom öfver sig uttalad af hennes
läppar, ville sitta på en pall med hufvudetihen
nes knä och höra henne tala mildt och vänligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>