- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
156

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anslagit; »har lilla herrn sett henné? ... är hon i goda
händer?»

Adolf såg förvånad på den frågånde. Visste hon di
ej hvad han visste, nemligen, att den lilla flickan var
i de bästa händer, då hen var i Guds? Det borde hon
väl åtminstone känna, äfven om hon icke hade sig be*
kant, ätt lilla Lalla slumrade under Adolfs blommor
på Clara kyrkogård.

»Lilla Lalla är ju död,» hviskade han till madamen.

»Död! Lalla död!» skrek qvinnan, så att det väckta
de förbigåendes uppmärksamhet.

»Ja, bon är död. Men att inte madam» . . .

»Död! död!» klagade qvinnan med stora tårar i
ögonen; »ja, så skulle det gå . . . hvarföre fick jag inte
ha henne q var, inte sköta henne! *. . • hon dog för det
hon inte fick vara hos mig . . . hon kallade mig för
mamma! ... ack, hon var ändå så frisk och rarer, när
jag lemnade henne!» tillade hon, liksom hon i
minnet af den ömma vård, hon skänkt barnet, ännu hade
sin tillfredsställelse och belöning samt slutliga tröst.

I detsamma slog klockan fem i Clara kyrktorn.
Qvinnan spratt till dervid.

»Fem, redan fem!» ropade hon; »och ännu inte har
jag träffat honom! . . . Gud nåde honom och mig, om
jag inte träffar honom i afton! . . . men hvar? . . .
hvar? ... Ve mig, som står och pratar bort tiden! • •.
hvar ska ijag söka honom? . • . Finns det ingen kristen
själ, som kan säga mig, hvar han är!»

Efter dessa ord ilade hon som en vansinnig upp åt
Vattugränden och försvann snart för den bestörte
gossens ögon.

Denne, som nu först kom ihåg, att han hade »den
förskräcklige» under armen, samt att hans ärende ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free