- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
232

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

färde, så uraktlåt jag icke att inställa mig. . v jag
skickade emellertid betjenten till assessor Carlander
eller någon annan examinerad läkare.»

»Det var bra . . . var god och följ mig,» bad
gref-ven; »min dotter har fått en häftig förkylning . . .
högst våldsamma attacker, som förskräckt oss alla.»

Grefven gick förut och vår läkare följde efter ge»
nom en mängd granna rum, som icke syntes vilja
laga slut. Ändtligen befunno de sig i en lika prydlig
sängkammare. Från sängen derinne, som nästan helt
och hållet undanskymdes af flera fruntimmer, hvilka
sysslade deromkring, hördes en klagande ungdomlig
stämma. Ett af dessa fruntimmer, med ett skönt,
ehuru af den djupaste bedröfvelse intaget ansigte,
rusade upp fram emot de ankommande. Äfven hennes
ansigte föreföll Axner icke helt och hållet fremmande,
utan var på något sätt beslägtadt med hans
barndomsminne. Han kände sig underligt stämd, utan att
likväl kunna förklara orsaken dertill.

»Är det doktorn?» ropade hon, vridande händerna.

»Ja, det är doktorn,» svarade grefven; »och
assessorn kommer snart efter . . . lugna dig nu, min söta
vän! ... det är* ju alls ingen fara och du förvärrar ju
bara Auroras tillstånd, om du gråter och oroar sig si
der högljudt.»

»Kom, kom för all del, min herre!» fortfor
gref-vinnan, dragande läkaren med sig fram till sängen.

Ett, i trots af de vanställande plågorna,
obeskrifli-gen intagande ansigte mötte den unge läkarens
blickar.

»Herre Gud, det kan väl inte vara farligt 1» mera
skrek än talade den upprörda modern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free