Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förunderligt! hvarföre harman väl våningar en trappa
upp vid Drottninggatan, om icke för att sitta i
fönstren och visa sig för verlden?
Valsen slutade och kavaljererne förde sina damer
till deras platser. Axner kände sitt bröst lättas deraf,
ty han tyckte naturligtvis icke riktigt om den kavaljer,
hvarmed hon dansat. Det föreföll honom som hade
denne hållit sin dam för mycket nära sig och som hon
för mycket smålett emot den unge krigaren.
Kärleken, som borde förädla våra bjertan, gör oss i stället
fiendtliga mot hela verlden. Det är den olycksaliga
svartsjukan, kärlekens skugga, som är orsaken dertill.
Man är svartsjuk äfven då man ej har rättighet att .
vara det.
Axner ämnade armboga sig fram till den sidan af
salongen, der hon hade sin plats, då han kände sig
fattad i armen och på detta sätt qvarhållen. Han
vände sig om och mötte Höks ansigte.
»Har du sett henne?» frågade denne sakta.
Axner såg undrande på sin vän.
»Är hon inte förtjusande? är hon inte herrlig?»
fortfor denne.
»Hvilken menar du?»
»Amalia Zetterstrand, balens drottning,» svarade Hök,
fattande sin vän i knapphålet.
Det var således två drottningar på den balen.
Ax-ners blickar följde riktningen af Höks finger och
fastade sig slutligen vid en ung dam af serdeles yppig
vext och med ögon verkligen blixtrande som
»kron-glas», för att tala med Torngren.
»Jo, hon är ganska vacker,» yttrade Axner, sökande
frigöra sig från Höks hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
