- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
309

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra. Grefve Friisenhjelm gaf de sina elt tecken att
tiga, hvarefter han vände sig till den unge mannen.

»Det är en familjehemlighet, som rörer icke blott
oss, utan äfven andra,» sade han; »men kanske
kommer en gång den dag, då doktorn får lära känna den;
emellertid beror det ej på oss att yppa densamma . . •
hur ni kunde taga min dotter för denna flicka, retar
min nyfikenhet, och om det inte för mycket besvärar er,
så berätta oss den delen af edra barndomsoden, som
förknippar sig med den lilla flickan i Stadsgården.»

Axner återtog sin plats framför den grefliga
familjen och berättade för densamma hvad läsaren redan
vet. Han omtalade, huru han i Sista Slyfverns
trappor träffat Lalla, beledsagad af madam Stork; huru han
strax derefter samma dag återsett henne hemma hos
madamen, der han burit den lilla på sina armar och
räddat henne undan den vilde arbetskarlens våldsamma
bänder samt derigenom råkat med muraren i den strid,
som slutade med förlusten af dennes halfva öra; huru
han trott lilla Lalla vara död och på hennes graf
planterat blommor, dem han vårdat ända till det ögonblick,
då han återsåg henne lifslefvande i vagnen på
Drottninggatan; huru han förut varit till den grad
öfverty-gad derom, att den lilla flickan i grafven varit
densamma som han sett i Stadsgården, så att han icke ens
brytt sig om att i den förras sterbhus göra sig närmare
underrättad om förhållandet; huru han sedan, med
henne i minnet, sammanskrifvit »den förskräcklige»,
hvaruti han gifvit hennes och sitt eget namn åt de begge
i romanen förekommande älskande; huru han, under
loppet af flera år, varit förföljd af Storken och hvilka
strider han haft att utstå med denne; samt slutligen,
huru han trott sig hafva återfunnit sitt ideal vid fröken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free