- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
430

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

indra. Med våldsamt klappande hjerta, vandrade hatt
nu genom en ny sträcka af rum, det ena ståtligare
an det andra. Än befann han sig i en sal med
spegelväggar, hvaruti han öfverallt såg en svartklädd ung
herre, mycket lik honom sjelf, men som, ena
ögonblicket, for med handen i kudevangen, för att få den
i tillbörlig ordning, och, det andra, tummade sitt
an-sigte, liksom ville han på detta sålt påtvinga
anlets-dragen det lugn, som syntes fjerran från dem; än stod
han uti ett orangeri af de skönaste krukvexter, men
hvars tropiska temperatur öfverhöljde hans panna med
svettdroppar och hans kinder med lågor; än ljödo hans
steg mot ett marmorgolf och han kände sig frysa
mellan marmorväggar, liksom hade han blifvit
inknuffad i Urusofska slägtens familjegraf. Genom hur
många rum han och hans ledsagare gått, det visste han
icke; men slutligen stannade den sednare framför en
hög, bvit dörr, öfverhöljd af förgyllda ornamenter, och
knackade sakta på densamma.

Dörren öppnades inifrån, hvarvid ett paradisiskt
doft af blommor och ambra fläktade emot den nykomne,
och en bildskön Girkassiska, som visade sig innanför
tröskeln, gaf läkaren ett tecken med handen att träda in.

I detsamma Axner inträdde, såg han sista fliken af
Cirkassiskans fantastiska rock fladdra i en tapetdörr och
försvinna derigenom, och läkaren är nu allena, lik
riddaren i sagans trollslott.

Rummets väggar, hvarinom Axner befinner sig på en
matta, som tyckes gunga under bans fötter, äro
öf-verdragna med mörkgrönt sammet, hvaruppå förgyllda
rosetter tätt vid • hvarandra skimra mot
sommaraftonens ljus, som strömmar in genom höga, götiska
fönster och banar sig väg dels mellan tunga, uppftstade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free