- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
431

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sidengardiner, med stora vidhängande tofsar af äkta
gnid-tråd, dels ock mellan sällsynta, lefvande rosenbuskar,
nppspirande ur alabastervaser af bländande glans. Den
furstliga boudoirens möbler äro i förhållande till
tapetseringen. Der höjer sig framför divanens höga
ejder-kuddar, med grönt siden och påsydda guldblommor,
det ofantliga marmorbordet, hvars skifva är ett utvaldt
helt stycke ur Carraras outtömliga klyftor; der utefter
väggen prunkar den Engelska flygeln, belagd med
perlemor och guld, en kolossal, lysande verld af
slumrande toner, hvilkas hvita och svarta elfenbensläppar
liksom synas bedja om lifvet och uppståndelsen af
konstnärens och mästarens hand; der nära invid reser
sig på sin fina fot, men med höghvälfdt, tonfullt bröst,
den gyllne pedalharpan — hvad göra väl nu dessa
tvenne musikens stillatigande heroer? säkert mötas
deras tankar i ohörbara harmonier, när de icke, till
men-niskans uppbyggelse, få tala, sjunga och svärma med
hvarandra; der midt emot vid andra väggen ser man
ett med de grannaste sammetsband prunkande mindre
bokskåp af ebenholz af sällsynt konstruktion, med
upp-höjdt figur-arbete på bågarne, röjande mästarens hand,
samt med slipade glasrutor; der på den smala väggen
mellan fönsterna fängslas uppmärksamheten af en
frun-timmerschiffonier, värdig en kejsarinnas boudoir, på
hvars massiva, förgyllda silfverskifva den glänsande
korsriddaren sporrar sin häst, mÄ tiden, ett Romerskt
ur, till sin vapensköld; skådar man upp mot taket,
känner man sig nära att upplyftas af kupidonerna, dem
mästarens pensel trollat fram deruppe, under det han
låtit Venus i sin hand hålla den väldiga kristallkronan,
som vintertiden upplyser boudoiren, men nu hänger
gagnlös, en bild af den skimrande, förgängliga glädje,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free