- Project Runeberg -  Under Furor och Palmer /
90

(1916) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII kapitlet - I Rättvik och Mora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carlsson lefver sitt lugna lif i hembygdens skogar ocb dalar,
tackande Gud för hem och fosterjord. Där rätt norr ut är
Boda, som Cambridgeborna så inpräglat i mitt minne. Sedan
ligger där ju den ena byn invid den andra, liknande respektabla
städer i Amerika, Östbjörka, Backa, Ingals, Born, Westberg,
Wikarbyn, Röjeråsen, Västbjörka, Öja, Stumsnäs, Alsarbyn,
Söderåsen, Utby, Gördebyn, Lerdal och hvem vet hvad de alla
heta.

På den vackra holmen strax nedanom åt nordväst ligger
Rättviks gamla kyrka, så kär emedan den varit kär för många af
de dalfolk, som vi lärt oss att älska och högakta i detta land.
Majoriteten af Cambridgeborna härstammade en gång från
Rättvik och Boda. Hans Bäcklin var den förste Rättviksbo som
utvandrade till Amerika. Han slog sig ned i Cambridge, Minn.,
redan 1864. År 1866 drogo flera hundra af hans landsmän från
Siljans sköna bygder dit, samt bildade ett af de allra
trefligaste nybyggen i det svenska Minnesota. När det fått gå
några år, så tror jag att svenskarne i Amerikas Dalarne komma
att utbyta namnet Cambridge mot det mer svenska och mer
passande namnet Bäcklin. Rättvik kunde vara lika bra, men
hvarför inte låta den gamle hedersmannens namn få bli
bevaradt åt eftervärlden?

I Rättvik och Mora.



Prosten Anders Lefrin i Rättvik förefaller litet stel att börja
med innan man blir bekant med honom, men sedan vi blefvo
bekanta var han mycket artig och förekommande. Han öppnade
kyrkan för oss och lät sig tillsammans med undertecknad
fotograferas på Rättviks gamla predikstol, berättade villigt
helgedomens historia och stod för kort med oss ute vid Vasastenen
på Siljans strand. Läser han dessa rader så före de äfven ett
tack till honom från kamraten på predikstolen den 2 juli 1914.

En stor saknad för mig var det att jag inte fick se en enda
kyrkobåt. De ha alla ruttnadt upp. Inte en finnes kvar mer
än den som Anders Zorn har låst inne borta i Mora och, som,
likt herr målaren själf, ingen får se. Lefrin sade att man nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 22:45:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bafurpalm/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free