- Project Runeberg -  Under Furor och Palmer /
99

(1916) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX kapitlet - Hemma — men hemlös - Vedums kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hemma — men hemlös.



Det var rörande att stiga af på stationen i Vedum, där jag
inte hade varit på 31 år. Ingen kände mig och jag kände ingen.
Ingenting var sig likt. Träden omkring Gammelins hus
hade blifvit ofantligt stora och stationsinspektor Börjeson var
inte mer här. Banvakten Skoglund var inte heller att se och
greve Creutz var död.

Gästgifvaregården hade flyttats till stationen och vi letade
upp den och fingo oss något mat samt hyrde skjuts till
Bragnum, Lekåsa. Det var ingen släkting som jag hade reda på
på närmare håll. Morbror Skatt kallade jag upp per telefon och
sade ifrån att de kunde vänta sig främmande inom några
minuter. Fastän det rägnade rätt hårdt, så blef det skjuts i
ordning och vi börjad» färden på hemtrakten.

Vedums kyrka.



Knappast någonting var igenkänneligt. Vedums kyrka var
sig dock lik. Klockstapeln stod där lika gammal och förfallen
och det Hjärtska grafkoret var sådant som förr. Vägen öfver
liden kände jag igen. Den var lika stenig ännu, fastän nog
många länsmanspålysningar utgått om sandpåkörning sedan
Alfred Palmgrens dagar. Jag tyckte att jag kände igen en del
platser i Fårhaga och Bösötrakten. Noltorp och Elings kyrka
var sig lik. Men det gick så fort och vi voro redan i Västorp
och sågo Lekåsa kyrka, Leksells handelsbod och där låg ju redan
själfva Bragnum. Det var inte en fjärdedel så långt nu, som
då jag som liten gosse i sällskap med en gammal "morbror" gick
fram denna väg.

Vi blefvo väl mottagna hos den gamle korpralen, morbror
Gustaf Skatt. Han ser ganska kry och ung ut, fast han inte är
ung något mer. Jag var med på hans bröllop och det varade i
dagarna tre och är ett af de äldsta minnena jag har. Skatt har
ännu soldathållning och soldatmod, men en morgon då han stod
utom sitt huses dörr och det ringde till mobilisering i Lekåsa,
Åsaka och Bitterna kyrkor samtidigt, kom det stora tårar i den
gamle krigarens ögon och han sade till mig: "Det där låter
ödesdigert för vårt land och folk."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 22:45:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bafurpalm/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free