Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Storfurstinnan Helena Pavlovnas inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJÄRDE KAPITLET
Storfurstinnan Helena Pavlovnas inflytande.
BLAND DE märkliga kvinnor, med hvilka mitt öde fört mig
samman, intager storfurstinnan Helena Pavlovna helt visst
första platsen. Under en lång följd af år var hon den mest
betydande medlemmen af ryska kejsarfamiljen, och hennes
inflytande sträckte sig fjärran och vida och motvägde till och med
själfva kejsarinnans. Hon var icke endast den ledande inom
societeten, utan äfven en viktig faktor i både utrikes- och
inrikespolitiken. Det var hon, som ingaf sin nevö kejsar Alexander II
första tanken på de lifegnes frigörelse, och mer än så, det var hon,
som gaf honom den första antydningen om huru denna reform skulle
kunna genomföras. Stödd på sådana framstående mäns som
Nikolaj Miljutins, furst Tjerkasskijs och andras råd, frigaf hon
bönderna på sitt gods Karlovka i guvernementet Poltava. Detta
var första klämtslaget af själaringningen öfver den gamla
regimen, och det länder storfurstinnan till evärderlig heder, att det
var på hennes ädla initiativ den kom att ljuda.
Hon var ingen vanlig människa, denna furstinna, som efter en
vid det lilla hofvet i Stuttgart tillbragt barndom plötsligt
förflyttades till det Petersburgska hofvets glans. Änka vid
jämförelsevis unga år, kunde hon icke, så länge hennes svåger kejsar
Nikolaus regerade, drömma om att få spela någon politisk roll.
Men med sin allvarliga läggning tröttnade hon på det tomma och
fåfänga lif hon var dömd att föra, hvarför hon sökte göra sitt palats
till en medelpunkt för det artistiska och litterära Ryssland. Hvarje
författare, målare eller bildhuggare var där välkommen och äfven
hvarje politiker. Det hviskades och berättades till och med
öppet, att ryktet om det frisinne, som under samtalen vid dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bakom/1/0041.html
