- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
218

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fredsverket emellan Sverige och Sultanatet Marocco

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 218 —

rustningarnes skull mot Abd-el-kader, länge uti Larasch, utan att
lemna något svar, när den utlofvade underhandlingen skulle börjas.
John Drummond Hay och Franske konsuln Mauboussin afreste, i
anledning häraf, från Tanger till Larasch och återkommo den 15
Februari; hvarefter John Drummond Hay genast begaf sig till
Gibraltar, och meddelade de Nordiska magternas der vistande ombud
Sidi Buselhams anmodan att komma öfver till Tanger, hvarest de
skulle blifva väl emottagne, öfverenskommelse träffas och afgifterna
afskaffas.

Ehrenhoff och Ulner efterkommo straxt inbjudningen och
af-gingo den 21 Februari, på fregatten Josephine, och legations-rådet
Carstensen på ångfartyget Hekla. Landstigningen vid Tanger
verkställdes med mycken högtidlighet. Men då Buselham ej infann sig
i Tanger, beslöto de Nordiske rikenas underhandlare att resa till
honom, sedan de förut afsändt ett kraftfullt bref, deruti de
förklarade sig icke längre kunna vänta, utan vara beredda att stryka sina
nationers flaggor och lemna landet, hvarjemte de utspridde ett rykte
om starka sjörustningar i Sverige och Danmark, hvilket hade god
verkan. Nu begåfvo sig de tre underhandlarne, Ehrenhoff, Ulner
och Carstensen, på väg, åtföljde af Hay och Mauboussin, samt
ankommo den 22 Mars 1845 till Larasch. Vid samma tillfälle infann
sig derstädes Spanske konsuln Beramendé, som fordrade upprättelse
för halshuggandet af Spanske vice konsuln uti Mazagan.

Underhandlingarne började genast emellan Sidi Buselham och
Engelske samt Franske konsulerne, och man öfverenskom, att de
Nordiska magterna skulle betala afgifterna intill den dag fördraget
afslöts, samt dessutom den utlofvade gåfvan af 25,000 Spanska
piaster från hvardera riket. Underhandlaren Buselham yttrade, att
genom de många eftergifter, dem sultanen gjort till de kristna
magterna, förlorade han i anseende hos sina undersåter, hvilket redan
betydligt aftagit, samt att om de kristne för mycket förföljde
Araberna, återstode för dem icke annat än att återtaga sitt urgamla
herde-lif och flytta uti sina tält.

Uppå ofvanstående aftal vägrade likväl Ehrenhoff och Ulner att
ingå, med yrkande, att den medgifna betalningen till
konventionsdagen, eller för 9 månader 15,000 piaster, skulle afdragas ifrån
den utlofvade gåfvan, af orsak, att det långa uppehållet med
underhandlingen åstadkommit betydliga opåräknade kostnader för
krigsfartygens underhållande, m. m. Sidi Buselham ansåg sig deremot
icke omedelbarligen kunna ingå uppå det framställda afdraget, utan
ville derom afsända en kurir till Fetz, för att inhemta sultanens
bifall, jemte befallning att teckna fördraget, i överenstämmelse med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free