Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Fiendtligheternas utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så snart fiendtligheterna utbrustit, blefvo alla i
ryska hamnar befintliga svenska skepp konfiskerade, hvaraf
27 stycken togos allenast i Riga. Besättningarne
gjordes till fångar och inpackades uti fästningar, sedan
manskapet blifvit rent af utpluudradt. Detta tillfogade
svenska köpmän mycken skada, medelst förluster af skepp
och gods, samt gaf anledning till försmädelse deröfver,
att kungen ej med afstyrkan besvarat den från
Stockholms börs genom öfver-ståthållaren gjorda förfrågan om
handels-austalternas inställande på Ryssland. Såsom man
hade bordt kunna inse, var detta i så fatta
omständigheter icke rådligt för kungen, som derigenom skulle
i förtid hafva röjt siua afsigter med krigsrustningen.
Sedan konungen med hertig Fredrik passerat den
vid Hangö-qdd liggande flottan, och der haft konferens
med hertig Carl, om bord på Amphion, anlände han
till Helsingfors den följande dagen eller den 2 Juli, vid
samma tid som galér-eskadern och transport-fartygen
efterhand framkommo till samma hamn. Allt
manskapet mådde väl, men de fleste hade af ständigt sittande
fått svullna ben, hvilket dock försvann, så snart folket
fick rasta sig på landbacken.
Uti Helsingfors mötte straxt tidningen om de i
Savolax började fiendtligheterna, och om härjandet i
Ca-relen vid slutet af Juni månad. De missnöjda påstodo,
att detta våld blifvit Öfvadt af i rysk drägt förklädda
svenskar, hvilka af öfverste Ilastfehr till den ändan voro
utskickade, och att de kosack-drägter, som dervid
blifvit nyttjade, voro förfärdigade af skräddaren Lindblad i
Stockholm, som derföre blifvit hedrad med Direktörs
titel. Det förra var en orimlighet; ty vederbörande
kunde aldrig vänta, att den vid ett sådant tillfälle
nödiga hemlighet skulle iakttagas af de många som i ett
slikt företag måste deltaga. Det andra var en osanning:
ty Lindblad erhöll sin titel, för sin skicklighet att ar-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
