Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsborden av polerad björk. Böckerna och manuskripten låg i
prydliga högar. Alva hade skrivmaskinen framme men
hade svängt stolen och såg på Gunnar och Gunnar hade
lagt ifrån sig reservoarpennan.
De hade haft stor middag kvällen innan. Då och då
skrattade Alva. De såg mig inte utan talade som de
brukade göra när de var ensamma. Men den här
gången talade de inte om Freud eller Mussolini alls utan
bara om gästerna. De hade berättat om hur den ene
som varit på middagen gjort ett självmord på låtsas för
att bli av med sin älskarinna och hur den andre
misslyckats när han ville bli professor och i stället var far till
någon tredjes barn och om hur den som gått så tidigt
från middagen och sagt att han hade så mycket att göra
att han måste gå tillbaka till departementet mitt i
natten i går var en gammal pederast och hur hustrun hans
som bara var hustru på låtsas fuskat med försäkringen
efter villabranden och fått ut mycket mer än hon skulle
ha från försäkringsbolaget. Alva hade kvittrat och
skrattat och Gunnar hade druckit cherry brandy ur den
lilla silvermuggen och de hade haft mycket roligt och
ibland fallit varandra i talet men plötsligt hade de
märkt mig. Först såg Gunnar mig. Han stelnade i
ansiktet och tystnade mitt i en mening. Då vände Alva på
huvudet och såg också hon på mig där jag stod i
dörröppningen. Sedan sade hon något på franska. De hade
slutat tala engelska med varandra när jag var i närheten
redan i vintras eftersom jag läste engelska nu och kunde
förstå.
Gunnar var den förste som sade något till mig:
— Du skall inte stå där och tjuvlyssna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
