Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En annan värld - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biljetten som sitter nedstucken högst upp på ryggstödet till
sätet framför mig under det jag fortsätter att läsa. Men
han ber om biljetten igen. Jag ser upp. Det är inte
samma konduktör. Denne är fet. Den som varit med
från New York var mager. Jag börjar säga att the ticket
finns där och pekar. Men som jag säger det ser jag att
det inte längre finns någon biljett däruppe på
ryggstödet framför mig. Den måste ha fallit på golvet. Jag böjer
mig ner. Jag letar. Konduktören talar, han frågar åter
efter min biljett. Jag försöker förklara det hela för
honom. Min engelska är dålig hör jag. Tungan är ovig i
munnen. Han ser på mig. Jag hör mitt dåliga uttal
riktigt ordentligt då. Jag förbannar mitt uttal inom mig
och försöker hålla underkäken i rätt läge och tala längre
bakåt-uppåt i munnen. Jag märker att jag sätter orden i
fel ordföljd. Jag trevar efter orden. Jag hittar dem inte.
Hans ögon är alldeles utan uttryck.
Jag berättar varifrån jag kommit och vart jag är på
väg och hur biljetten såg ut och hur det gick till när den
magre konduktören som gick förbi här förut tog min
biljett och såg på den och klippte i den och sedan satte
fast den uppe på ryggstödet till sätet framför mig. Jag
förstår att man kommer att sätta av mig vid nästa
station. Det kan inte hjälpas. Reglerna är sådana.
Nu kommer en kvinna fram. Hon har suttit tre rader
bakom mig. Hon säger att det är sant att pojken hade
en biljett. Hon gestikulerar. Hon är kortvuxen och
svarthårig och ser italiensk ut. Man kan inte bara kasta
av honom, säger hon. Det vore inte rätt. Han är en
stackars europeisk pojke som råkat illa ut.
— I saw the ticket!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
