Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast 375 francs om året, och sålunda – med
hänsyn till öfriga utgifter – knappt kunna anslå mer än
35–45 centimes om dagen till mat. Visa ej dessa
fakta, ställda mot hvarandra, ett socialt vanvett?!
Kvinnosakskvinnan, som här troligen strax är
färdig med slagordet »missbruk af kvinnan» borde, innan
hon talar, kasta blicken på mannens läge. Inom samma
franska samhälle[1] finner man ensamt inom det
»intellektuella proletariatet» förhållanden hvilka visa att
öfverfyllnaden på de manliga banorna – läkarens,
juristens, filologens, liksom inom ingeniörsfacket,
administrationen, den konstnärliga och litterära
produktionen m. m. – är så stor, att hvarje tillströmning af
kvinnor endast ytterligare skall försämra männens
ställning. Skuldsättning, penningäktenskap, ohederliga
tilltag inom sitt yrke, parlamentarismen som lefvebröd,
brottet – detta blir för männen följderna af
proletariatet. För kvinnorna är inom de högre yrken,
där de redan inträdt, kampen för tillvaron lika svår.
Af landets lärare och lärarinnor stå t. ex. 100,000
vid armodets gräns! Från England, från Tyskland
öfverallt samma klagan. Från Amerika anföres af
kvinnosakens talekvinnor huru fyra millioner
kvinnor där inträdt på nästan alla arbetsfält: i skolan och
pressen, kyrkan och medicinen, konsten och
litteraturen, för att icke tala om alla andra slags yrken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
