- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1922-1923 /
24

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Lilius, Albert: Om människans handlingsinstinkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

relativa oberoende av yttre påverkningar kunde konstateras
huvudsakligen på två sätt. Man uppvisar antingen, att tendensen är ungefär lika
stark hos individer, vilka i avseende å densamma rönt mycket olika
påverkningar, eller att den är mycket olika stark hos individer av olika
kön eller ras. oaktat miljöinflytandena i avseende å densamma varit i
hög grad likartade. Sannolikheten, att en tendens är instinktiv, ökas
om samma tendens eller en likartad tendens förekommer hos djurarter,
som stå människan nära.

Handlingsinstinkterna kunna indelas i två huvudgrupper: sådana,
som till väsentlig del avse självbevarelse och sådana, vilka endast avse
artens bevarande.

Instinkter, som till väsentlig del avse självbevarelse

Bland instinkter, som till väsentlig del avse självbevarelse, kan
främst nämnas iakttagelse- eller nyfikenhetsinstinkten. Det har tidigare
framhållits, att den medfödda iakttagelsetendensen intar en
särställning bland handlingsinstinkterna, i det den i minst lika hög grad
innebär en intellektuell kapacitet. En instinktiv nyfikenhet finna vi väl
utvecklad hos de högre djuren, kanske främst hos markattor. Barnet har
en medfödd tendens att rikta sin uppmärksamhet mot en del nya ting,
mot plötsliga förändringar och skarpa kontraster samt mot sådana
företeelser, mot vilka det på grund av andra instinkter och av instinktiva
affekter har benägenhet att reagera. Olika slag av instinkter och
affekter tendera dock i olika grad att inrikta uppmärksamheten i en viss
riktning. Nyfikenheten står i alla fall till icke ringa del i andra instinkters
tjänst, är så att säga av allmännare art än andra instinkter.

Till näringsinstinkterna hänföras sådana tendenser som spädbarns
benägenhet att sticka små föremål i munnen, att spotta ut illasmakande
föremål, att skrika, då de äro hungriga o. s. v. Att dessa dispositioner
äro meddfödda. är otvivelaktigt. Mera tvivelaktigt är, huruvida vissa
med näringsupptagandet förbundna reaktioner böra hetraktas som
reflexer eller instinktrörelser (t. ex. barnets tendens att svälja mjölk av
lagom temperatur). Pedagogiskt äro näringsinstinkterna av gott eller
ont —, vilka äga rum under de första veckorna av barnets liv,
anknytas företrädesvis vid dessa instinkter. Härvid kan man utveckla de första
hämningstendenserna hos barnet och lägga grunden till goda
levnadsvanor: karaktäruppfostran begynner.

Samlarinstinkten, anträffad hos många djur, yttrar sig hos
människan redan tidigt med sådan allmännelighet och styrka, att dess
med-föddhet icke kan betvivlas. Känd är småbarns iver att samla små
föremål. Måhända är det ett instinktivt drag — detta har jag dock icke sett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnungdom/1922-23/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free