- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1922-1923 /
25

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Lilius, Albert: Om människans handlingsinstinkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

påpekat av någon — att barn allmänt visa benägenhet att föra det
samlade till någon vuxen och dela med sig därav liksom myror och bin föra
till samhällets begagnande vad de hopbragt. Man kan visserligen
gentemot en sådan förmodan hänvisa till ordspråket „delad glädje, dubbel
glädje" och yttermera anföra, att barn känna fröjd över det erkännande
av deras förmåga, som vuxna i dylika fall gärna slösa med. Jag vill
därför ingalunda med säkerhet påstå, at min förmodan är riktig. Men jag
har å andra sidan så ofta tyckt mig iakttaga, att barn visa en alldeles
särskilt stor benägenhet att föra det samlade till vuxna, och t. o. m. att
barn, som annars icke varit särskilt givmilda, gärna sticka i munnen på
andra människor bär, som de plockat, att jag icke heller är villig att
bestämt förkasta hypotesen. I fall ett sådant bihang till samlarinstinkten
förekommer även hos människan, bildar det en länk mellan
självbevarande och sociala instinkter.

Jaktinstinkten yttrar sig redan hos barn som benägenhet att förfölja
och gripa små djur. Den står samlarinstinkten nära. men skiljer sig från
denna bl. a. genom att den är förknippad med vrede. Jägarens lust att
döda förbytes icke sällan ganska lätt i lust att hjälpa och vårda.

De icke- aggressiva räddningsinsiikterna eller fiyktinstinkterna
avse en fara utan angrepp. De äro nära förbundna med fruktan.

Djur söka undgå fara utan kamp genom sju olika slag av medfödda
reaktioner.

De viktigaste bland dessa äro: att fly med snabba rörelser och att
gömma sig. En tredje reaktionsform är iakttagande av tystnad. Pipande
fågelungar, som matas av sina föräldrar, tystna ögonblickligen vid given
varningssignal, sluta sina gapande munnar, och krypa ned i boet. Den
fjärde varianten är att söka skydd genom att sluta sig tätt till någon
annan varelse, den femte är att hastigt draga sig tillbaka — såsom
hunden för ett papper, som drives av vinden — det sjätte, att djupet intar
ett sådant orörligt läge, att fienden tror det vara dött. och det sjunde,
att djuret upphäver skrik, ägnade att tillkalla hjälp.

Flere olika flykttendenser kunna iakttagas hos samma djurart. Den
ena eller den andra aktualiseras, beroende på omständigheterna. Vissa
av dessa tendenser kunna uppträda kombinerade med varandra. Ett djur
kan t. ex. upphäva skrik, medan det ilar undan en fiende, eller då det
söker skydd hos kamrater eller föräldrar. Att iakttaga tystnad är
naturligtvis ett nödvändigt komplement till uppsökandet av ett gömsle eller
simulationen av död.

Även menniskan tyckes vara utrustad med tendenser att fly, att
gömma sig, att tystna, att söka skydd hos andra, att rygga tillbaka eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnungdom/1922-23/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free