- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1922-1923 /
75

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Almén, Gunhild: Allmänna Barnhuset och dess verksamhet. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

Därtill kommer att även om det inom den egna hemkommunen
finnes en familj, som funderar på att ta ett barn som eget. så vill den
vanligen ha ett barn från främmande ort. Den vill icke, att, om barnet till
äventyrs visar sig svàruppfostrat, alla traktens olycksprofetissor skola
peka på de och de olyckliga drag, som i föregående generationer visat
sig i barnets släkt. Nej. de. som önska ett barn som eget. vilja helst
resa och hämta det i någon storstad — som förr i världen på Barnhuset!
— och så komma tillbaka till hemtrakten och nästan inbilla folk, att det
är deras egen köttsliga avkomling.

Borde det ei tinnas en central, som sammanför dessa barn. som
behöva föräldrar, och dessa goda, barnlösa hem, som behöva barn? En
central, som kunde låmna vederhäftiga upplysningar om barnet,
beträffande såvitt möjligt hade dess kropp och själ. och som även i framtiden
kunde vara ett stöd för de blivande adoptanterna. Det är otvivelaktigt ett
verkligt samhällsintresse, som härigenom skulle främjas. Det
allmännas utgifter för dessa barn skulle inbesparas, de små skulle erhalla en
individuell, mera påkostad uppfostran än den samhället kan ge. de
barnlösa makarna skulle få ett nytt intresse att leva för. ett intresse, oni har
förmåga att vidga blicken och förståelsen för även andra områden av
samhällslivet, och först och sist: upptagandet av ett värnlöst barn Kan
innebära en den största lycka för såväl barnet som dess nya föräldrar,
ijag kan i detta sammanhang inte underlåta att omnämna en i julas
utkommen bok, som pà ett sällsynt vackert sätt skildrar denna lycka. näml.
..Söndag" av Ester Stàhlberg. maka till Finlands president, i

Att Barnhuset genom att ta sig an dessa kommunernas fattiga,
ensamma barn, som helst av allt böra få ett adoptivhem, skulle göra
landet en stor tjänst synes overdersägligt. De enskilda kommunerna,
särskilt de mindre, kunna ju ej ha goda adoptivhem ..på lager", men det
skulle „centralen" ha och dessutom bjuda på den Fördelen, att de
eventuella adoptantcrna lätt själva skulle kunna lå se de barn de
reflektera på.

Men nu invänder såkert den vakna kritiken: det dår blir ju en
farlig sammanblandning, dels skulle Barnhuset ta sig an barn med dåligt
påbrå, och dels barn av oförvitliga föräldrar, och så kanske eventuella
adoptanter råka ut för ett barn med de värsta anlag, ty barnen skulle
väl inte fran början skiljas i får och getter?N!ej, det skulle de visst icke.
I fråga om de undermåliga föräldrarnas barn var ju fördelen just att de
genom att bli barnhusbarn skulle få en förutsättningslös utveckling. Men
jag upprepar det: det är ännu icke vetenskapligt bevisat, att
avkomlingar av undermåliga individer med naturnödvändighet själva måste bli
likadana, och till eventuella adoptivföräldrar tänker jag mig därför, att
Barnhuset skulle säga ungefär följande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnungdom/1922-23/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free