Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENSKILDE OCH SAMHÄLLET
115
Mötet avslutades den 7 juni med gemensam avskedslunch. Efter
mötet voro sällskapsresor anordnade, ocli de flesta av de utländska
gästerna begagnade tillfället att fä göra längre eller kortare turistresor
för att få en inblick i den vackra naturen i »de tusen sjöars land».
Ebba Bergström.
Den enskilde eller samhället?
Det är ett både anmärkningsvärt och glädjande faktum, att väl
aldrig någonsin i det sociala arbetets historia någon sida av detta
arbete så hastigt vunnit fast mark och så snabbt nått fram til! en
rik och ändamålsenlig utgrening som den samhälleliga omvårdnaden
om barnen. Den, som t. ex. hade tillfälle att bevista sommarens
mångomtalade Paris-kongress, erhüll där en mängd av de mest imponerande
bevis för, hur detta gäller praktiskt taget inom hela kulturvärlden. I
fråga om de nordiska länderna torde man därjämte ha gjort den
iakttagelsen, att detta arbete inom barnavårdens och ungdomsskyddets
område icke bäres upp endast av en liten elit av för hithörande frågor
särskilt intresserade, utan att det fastmer börjar att alltmera bli en
den stora allmänhetens sak. Och uran har den bestämda känslan av,
alt även i avlägsna bygder och små kommuner förståelsen vaknat för,
att allt vad som kan åtgöras för barnen, bör ske. även om det skulle
draga med sig ganska betydande ekonomiska konsekvenser. Ett typiskt
exempel på detta erbjöd den svenska kongress, som hölls i Stockholm
den 5—6 nov. i år i samband med Sv. Fattigvårds- och
Barnavärds-förbundets ordinarie möte. Icke mindre än bortåt 700 deltagare
närvoro därvid, av vilka de allra flesta skickats pä vederbörande
kommuners bekostnad. Och ombud tillstädeskommo även från
småsocknars barnavårdsnämnder, vilka belt säkert för blott några få år sedan
skulle ansett det för en fullkomligt onödig utgift att sända
representanter på detta sätt till ett möte, utan att kommunen på minsta vis
kunde vinna något ekonomiskt därav. Man synes börja förstå, att ju
mer av kunskap och rutin man kan få in i barnskyddsarbetet, och ju
bättre omvårdnad man därigenom kan ge barnen, till desto större
gagn blir detta för samhället självt, ja. att det är en samhällets
ofrånkomliga plikt att göra det allra bästa och mesta för det växande
släktet.
Men just i detta allmänna samhälleliga intresse, ligger, hur
glädjande det i ocli för sig är, dock, trots allt. en viss fara. Det
förefaller nämligen understundom, som om man från åtskilliga håll vore
benägen att pä samhället kasta över en del av också det ansvar för
barnen och ungdomen, som likväl alltid måste vara i första hand ett
den enskildes. Denna tendens har redan länge varit tydligt märkbar
i fråga om skolbarnen. På skolan läggas alltmer av de plikter gent
emot barnen, som alldeles tydligt äro hemmens. Ett utslag av detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
