- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
25

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sagoförtäljaren.



En konung hade en sven, som hvarje kväll skulle
förtälja fem sagor för honom.

Det hände en natt, att konungen hade så mycket
bekymmer och omtanke, att han icke kunde sofva.

Han väckte svennen och bjöd honom förtälja flere sagor.

Svennen var sömnig och ville hälst hvila. Han talade
endast om tre, som voro mycket korta.

“Jag vill höra flere“, sade konungen.

“Men jag har ju redan berättat så många“, svarade
svennen.

“Åh, de voro så korta“, klagade konungen; “men tala
nu om en, som är riktigt lång, så skall du få sofva sedan.“

Svennen begynte då förtälja:

“Det var en gång en bonde, som hade en synnerligen
stor gård. Han reste till en marknad och köpte sig ett tusen
får, hvart och ett för sex penningar. Då han skulle fara hem
med sina får, hade det rägnat starkt; ån, som han måste
öfver, hade svällt upp och alla broar voro borta. Några
vadställen kunde häller icke begagnas. Bonden var mycket
bekymrad och orolig, huru han skulle komma öfver med alla
sina får. Omsider fann han efter mycket letande en liten
båt, som icke kunde bära mera än honom själf och två får.
Men likaväl, eftersom han var tvungen, tog han med sig
två får i båten och rodde öfver med dem.“

Svennen tystnade, och strax därpå hörde konungen, att
han sof.

Konungen väckte honom.

“Sluta då sagan, som du har börjat“, sade han otåligt.

“Ack, herre konung“, genmälte svennen, “ån, som den
bonden måste öfver, är mycket bred och strid; hans båt är
mycket liten, och hans får äro många. Låt honom nu färja
dem öfver först, så skall jag nog sluta sagan sedan.“

Konungen log och lät svennen sofva i ro.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free