- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
61

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Germund följer emellertid med till Island; med penningar
förmår han Olofs hustru Torgärd att öfvertala denne
att samtycka till hans giftermål med dottren Turid [1].
Bröllopet omtalas [2]. Då Germund sedan vill lämna
landet, taga sina rikedomar med sig och låta sin husfru och
deras årsgamla dotter Groa bli kvar, gör Olof inga invändningar:
han ger honom till och med skeppet, på hvilket
han kommit till Island. Emellertid nödgas Germund bida
vind vid en af öarna i Hvamsfjärden. Turid [3] beger sig
ut till skeppet med dottren; från den sofvande Germund
tager hon så hans svärd Fotbit — förut i sagan beskrifvet
jämte G:s öfriga utstyrsel — och lämnar barnet kvar.
Då Germund af dess gråt vaknar och ser svärdet borta,
befaller han sitt folk ro efter Turid, som emellertid låtit
borra hans skeppsbåt. När han således ej kan inhämta
henne, anropar han henne att för hvarje pris återgifva
honom svärdet, men hon, som hör hur dyrbart
det är honom, vägrar, och han säger: ekki happ mun þér
verða at hafa með þér sverðit
. Och då hon ytterligare
vägrar, utbrister han: þat læt ek þá um mælt, at þetta sverð


[1] Presenterad redan kap 24, s. 96, i sammanhang med omnämnandet
af Olofs bo; men ej nämd kap. 28, där hans och Torgärds
barn uppräknas.
[2] Härvid får förf. tillfälle att omnämna Húsdrápa; och han gör
det tydligen för att ytterligare framhäfva Olofs makt och den glans,
han visste att omgifva sig med. Att han icke nämner det bekanta kvädet
för dess egen skull framgår klart däraf, att han icke anför ett
enda värs, fastän han säkert känt det, då han säger det vara vel ort.
[3] Turid karaktäriseras här som den viljestarka och hämdgiriga,
alldeles sådan hon framställes i Heiðarvíga saga (Isl. s. II, s. 337 ff.),
där hon med alla medel äggar sine söner att hämnas brodren
Hall; denna sagas förf. framhäfver dessutom hennes häftighet, s. 338,
med orden: gekk hon utan ok innan eptir gólfinu o. s. v. — en
egenskap, som han har förträffligt bruk för vid sin framställning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free