- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
120

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

norrmannen och Egil blifva på platsen. Det vidare
förloppet af striden — sedan försåtet blifvit lagdt af
Trehör-nings- och Sandgilsmännen, kap. 61, och Gunnar med
sina bägge bröder brutit upp från Tunga, kap. 62 —
blif-ver så i en dröm, som Gunnar säger sig ha haft, i alla sina
väsentligaste detaljer antydt: t. o. m. kampplatsen blir
omnämd *).

Denna omständliga dröm visar sig öfver hufvud taget
vara som varningsmedel ej nödvändig för Gunnar. Efter
Kolskäggs fråga, hvad han drömt, säger han sig
visserligen ha haft: en sådan dröm, att om den erhållits i Tunga,
han ej ridit därifrån med så fåtaligt följe. Men af
berättelsen framgår dock, att han både vetat och väntat, att
han just på denna färd skall öfvei fallas, varnad som han
dessutom blifvit af den förutseende Nial: Gunnar vill ej>
att Nialssönerne skola göra följe, kap. 6032: ’eigi skulu
peir hijota vandrœdi af mjer’; och han har tagit med sig
spjutyxan, liksom Kolskägg kortsvärdet: vapen som ej
sär-skildt nämnas på andra färder än dem, under hvilka strid
väntas, (jfr ofvan s. 115, nedan s. 124). Drömmen,
instucken omedelbart före skildringen1 af dess uppfyllelse, yppar
sålunda hufvudsakligen förf:s lust att in i det yttersta
förbereda läsaren på det förestående.

Liksom Hildegunn, kap. ,58, ger den första antydan
om den genom hästhetsningen föranledda stridens utgång,
så yttrar hon sig äfven efter den samma, då hon ansar de
hemkomne Torgers och Starkads sår, kap. 63 85—87:
vceri mikit gefanda til, at jer kefäiä ekki illt ått vid

*) När före själfva striden Gunnar och Kolskägg spränga förbi
fienderna, ropar Kol: ,hvårt skal nú renna, Gunnar?* hvarpå K o 1 s k äg g
svarar: ’seg ptt svá fremi frá því, er sjä dagr er allr . Man märke
det väl beräknade i detta replikskifte. Fastän det är Gunnar, som af
Kol tillropas, svarar icke denne utan Kolskägg, med hvilken just Kol
sagt sig vilja pröfva en dust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free