- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
142

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 142 —

kare belysande Höskulds vänsällhet i öfrigt omtalas.
Utvecklingens viktigaste punkter har förf. sålunda framhållit
med sitt: — lengi — kyrrt um hrid; jfr Laxdcela ofvan s. 77.

Efter Höskulds fall, pä så vis bebådadt, uttalas till

sist den inneboende meningen af Nials ord ofvan:––––––-

ef eigi verdi meira ät, i dennes svar på Skarphedens fråga
hvad nu skall följa kap. 111 35~39: ’(taudi minn9 segir NjålF
ok konu minnar ok allra sona minnci! (hvarpå äfven
Kåre far veta sitt öde). Följderna af Tråens död, som genom
Höskuld skulle afböjas, bli just medels honom värkliggjorda.

Mårds rol*) i denna del af Njåla är i god
öfverens-stämmelse med hans uppträdande som medel för Gunnars
fall. Den vänskap, han lyckas afvinna Nials söner, synes
mig emellertid i sagan väl svagt motiverad, hälst som för
den samma gifves ett uttryck, liknande det, hvarmed den
förut så lifligt framhållna innerliga vänskapen mellan
Nials-sönerne och Höskuld betecknats; i kap. 108 8 heter dét:

svå gerdiz, at hann — Mård — kom sjer i svd mikla
vinåtlu vid pá, at hvárigum pótti råd radit nema vid adra
rjediz um; i kap. 97 1*0—142: ok svå var dått med peim öllum
saman — Höskuld, Nialssöneme och Kåre — at engum
pótti rád rådit, nema peir rjedu allir um. Någon
anledning att misstänka Nials söner för godtrogenhet har i sagan
förut ej gifvits **), och Mårds beteende mot deras vän
Gunnar ha de tvifvelsutan haft i färskt minne, i synnerhet

*) Det är märkligt att iakttaga, hur förf. behandlar hans fader
Valgård grå. Han, den egentlige höfdingen, (Va Ig ar är g o(li, Landndmay
s. 284) är ständigt utomlands, på det Mård må kunna helt och hållet
träda i förgrunden. Valgård framträder på Island endast de få
gånger, förf. menar sig behöfva honom, kap. 65, 107. En höfdings
bortovaro på detta sätt känner den isländska literaturen äljes icke till.

**) Det är berättadt, hur Hälge och Grim vägrat emottaga Rapp.
Äfven omtalas i berättelsen om Tråens dråp, huru den förre varnar
Skarpheden för att skänka två af Tråens följesmän lifvet, just dem,
som sedan äro med om mordbranden på Bärgtorshvål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free