Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 100. Köpmannen och hunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Köpmannen och hunden.
En köpman företog en resa till häst för .att
uppbära en stor summa penningar. Hans trogna
hund följde honom. På återvägen tappade
köpmannen nattsäcken, vari penningarna lågo; han
själv märkte det ej men hunden så mycket
bättre. Denna försökte med tänderna taga
nattsäcken, men den var honom för tung. Då
sprang han inpå hästen och skällde häftigt.
Hans herre bjöd honom tiga men förgäves.
Flera piskslängar avhöllo honom ej från att
springa inpå hästen, skälla och tjuta oavbrutet.
Då trodde köpmannen, att hunden blivit galen.
Efter att åter hava fåfängt försökt att lugna
honom grep han sorgsen pistolen, siktade och sköt
på honom med bortvända ögon. Skottet träffade
men dödade ej genast. Köpmannen, som ej
kunde fördraga anblicken av den ängsligt
kvidande hunden, red hastigt därifrån. Efter en
stund märkte han förlusten av nattsäcken.
Genast insåg han orsaken till hundens
besynnerliga uppförande. Snabbt ilade han tillbaka, fann
dock ej hunden, där han sköts, men följde hans
blodiga spår. Vilken smärta kände han icke,
då han omsider fann honom liggande vid den
förlorade nattsäcken, dit han släpat sig!
Köpmannen hoppade av hästen för att se, om ej
hunden ännu kunde räddas; men ack! —
trotjänaren slickade kärleksfullt sin herres hand
och dog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
