Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 257. Den barmhärtige är rik, efter Z. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gripa, huru detta var möjligt, när allt var så väl ställt
i hushållet.
»Nej, vi äta alldeles för mycket», sade han åter.
»Låt oss baka bröd av bark och koka soppa på
lingonris! Men för all del, gumma, giv ingenting bort
åt tiggare och kräk! Vi ha ej råd att vara
barmhärtiga.»
»Jag vill gå till torparfolket där borta på andra
sidan sjön», sade gumman, »och fråga dem, varav det
kommer sig, att de ständigt ha bröd, när vi nära nog
lida nöd.»
»Gör det!» svarade gubben. »Jag är säker på att
de hushålla bättre än vi.»
Gumman gick och återkom med det svar, att
torparfolket ofta gav hälften av sin sista kaka åt de
fattiga. Likväl ledo de aldrig brist, ty Gud välsignade
det lilla och gav dem tiofalt igen.
»Det vore väl märkvärdigt», yttrade gubben. »Se
här, tag vår sista kaka, kasta henne ut åt tiggarna
på landsvägen, och bed dem sedan packa sig bort!»
»Nej», sade gumman, »det gör jag icke! Skall man
giva, skall det ske med gott hjärta.»
»Kan det vara möjligt?» återtog gubben. »Nå, så
giv då av gott hjärta, men på det villkor att Gud
giver oss tiodubbelt igen! Vi ha ej råd att skänka
bort något utan ersättning.»
»Man skall giva utan alla förbehåll», svarade gum-,
man.
»Vad? Skall man icke ens få tack därför?» sporde
gubben.
»Ofta får man otack och giver ändå», genmälde
gumman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
