Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mel. Svensk folkvisa.
Hon dröjer, ack! hon dröjer,
Och kommer ej igen.
Hur mången suck jag höjer,
Hon bryr sig ej om den.
Gud vet, hvar hon kan vara,
Jag vet blott, hvar jag ar:
Jag är hos henne bara,
Båd’ fjerran och båd’ när.
Hvart blomster uti skogen,
Hvar fogel uppå qvist,
De ha en maka trogen,
De ha en vän helt visst.
Med bladen och med vingen
Hvarann de ömt förstå;
Men jag, men jag, har ingen,
Och ingen lär jag få.
Och kan jag ej få Märtha,
Jag vill ej någon ha:
Hon har mitt hela hjerta,
Hon ar min käresta.
Säg /u, jag ber; — men skratta
Hon plär, och säger nej.
Nog kan hvar menska fatta,
Hur svårt det är för mej.
Britta,. (härmar sjungande hant
sista prd.)
■”Hur svårt det är för mej.” — Stå inte och
jemra sej nu, utan gå ut åt stora vägen, och
se till, om han kan möta flickan. Det vore långt
likare det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
