Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämne, men hemtadt ur en vida yngre tid? Det är
“vikingen till lands“, det är hjelten vid Narva,
offret vid Fredrikshall, ur hvars tidehvarf skalden här
lånat sina bilder. Här ligger ej värdet i sjeifva
planen, som är vanlig, eller i uppfinningen, som
är torftig, utan det ligger i framställningens yppiga
skönhet och den bländande kolorit, som faller på
enskilta delar. Den gamle karolinen i sångens
början, Maria vid den sårade Axels bädd,
stjernqväl-len, som lyser de älskandes första “himmelsfärd“,
månskensstycket, då Maria dör, den
midnattshem-ska taflan af Axels vansinne, — alla dessa detaljer
aro utförda på ett så förföriskt målande sätt, att.
de ovilkorligt måste, ej blott fylla läsarens
inbillning, men tränga sig till hans lijerta och fästa sig
i hans minne. Deraf den bland alla klasser af
läsare stora popularitet, som denna riddarsaga vann
genast vid sitt första framträdande, förhöjd ännu
mer genom den enkla, lediga formen, hvilken
smyger sig utefter dikten som ett lätt draperi i fria,
konstlösa veck.
Det gifves inom poesin en konstart, der
naturen likasom åter träder in i sina förlorade
rättigheter och, skyende all ståt af bilder, allt prunk af
ord, vill afspegla sin egen frid i enkla folkseder
och skuldlösa menniskohjertan. Här dåna inga
krigets åskor, här brusa inga passionernas stormar;
men man hör flöjttoner från Arkadien, man känner
fläkter ur ett förloradt paradis. På föremålen
faller här ingen konstens förgyllning, men blida
återsken af slägtets första morgonrodnad: kraften firar
liär inga segrar, men oskulden sitter i ostördt bo:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
