Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett genialiskt underdjur, men innan kort tillbådo
sin mästare och profet.. För dessa —de utgjordes
till ej ringa del af misslyckade författare, illa
medfarne af den Kellgrenska kritiken — predikade
han, enskildt och offentligen, sin nya vishet med
en siares eld, med improvisatorns strömmande
ordflöde. Man hade, till hans olycka, nu gjort
honom till litterär parti-chef. ”Jag är redan —
skrifver han — ett rang-geni; med anhang,
till-bedjare, fiender, ett eget intresse att skydda” *.
Det är icke sant, att Kellgren oupphörligt
retade Thorild med nya ”slängar” **. Han för-.
Bref till Hylander d. 27 januari 1784.
För en sådan ”släng” räknar Atterbom ett ställe i
Stockholms-posten, 1783 n:o 88, der en så kallad Eloge öfver
den anspråksfulle, men som talare och skald högst
olycklige Hanell (se i det föregående sid. 116 not.) slutar
med följande ord: ”jag har nu slutat min recension; men
jag upphör aldrig med den upprigtiga vördnad, som jag
tillika med alla vitterhets-älskare bär för vår svenske
Thomas. Jag önskar ingenting högre än att hans företag
måtte lyckas, att han som en annan Herkules måtte
förgöra alla parnassens missfoster, slita frän våra eljest
beundrade skalder de lagrar, som okunnigheten skänkt dem
och hvartill de äro så oberättigade; att spiran i vitterhetens
rike måtte lemnas åt honom, ensam”. Atterbom tager
för afgjordt, att här med ”den svenske Thomas” syftas ät
Thomas Thorild; men så är det icke. Det är tydligen
herr Hanell sjelf, då icke ens uppehållande sig i Thorilds
grannskap, utan anställd i Finland, som här, efter den
, franske loftalaren och ode-diktaren Thomas, helsas för ”den
svenske Thomas” och uppmanas att fullborda sitt
reformatoriska -storverk. Det heter om honom förut i samma
Eloge: ”Patriotismen leder honom: hau kan icke lida den
orimlige versmakaren K:s* förderfvade smak, som alltmera
utbreder sig i snillets verld; han hatar det sjelfsvåld, som
våra nymodiga poeter tillåta sig, den yrsel, hvarmed’de
* Kellorens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
